Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1847, sida 2

THU2UFSTYCKEGOHMS. Tyskar, Engelsmån, Fransmän, Italienare och Spaniorer. I Påris utkom för flera år tillbaka en planche med tryckt text, innehållarde en beskrilning på de europeiske nationernas seder och lefnadssätt. Följande omdömen åro deraf ett utdrag. I religionen bevisar Tysken otro, men går stundom icke desto mindre med den största bönbuken i kyrkan, Engelsmannen utvärtes andakt, Fransmannen ifver (2), Malienaren båg för ceremonier, Spanioren skenhelghet. I alt hålla sitt ord är Tysken trogen, Engelsmannen såker, Fransmannen lättsinnig, Hasienaren lis ig, Spanioren bedråglis. I att gifva råd är Tysken långam, Engelsmannen beslutsam, Fransmannen ölverilad, Italienaren tin, Spanioren försigtig. Till skapnaden är Tysken stor, Ingelsmannen vålvårt, Frantmannen ser bra ut, IHalienaren är dräglig, Spanioren rysligt ful. I klädseln är Tysken tarflig, Engelsnannen präktig, Fransmannen föränderlig, Italenaren suuskig, Spanioren enkel. I kärlek: Tysken förstår ej alt älska, Engländaren älskar här och der en smula, Fransmännen öfverallt, Htalienaren vet buru wan bör ziska, och Spanioren ålskar verkligen. t seder är Tysken plump, Eugelsmanno stel, Fransmannen ledig och belelvad, Itolenaren hoflig, Spauioren stolt. I bevarandet af en hemlighet: Tyska glömmer hvad man sagt honom, Eogelsmavun sortiger hyad ban skulle yppa och yppar had ban skulle förtiga, Fransmannen sqval:rar pm allt hvad ban fär veta, Italienaren såger icklell ord, Spanioren är hemligbetsfull. Fåfänga: Tysken pralar söga, Engemannen föraktar allt, Fransmannen berommerallt (), Italienaren sätter värde på bagateller, panioren berömmer blott sig sjelf. I förolämpningar och valgern ingar Tysken gör hvarken godt eller ondt, Engelsmanen beggedera utan orsak, Fransmannen glomer beggedera, ltalienaren är ej sen att göran vålger