Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1847, sida 2

Från LamdgoFtem. Örebro. Den 23:dje Dec. hölls inför kämnersrätten undersokning i det brottmål, som förut blilvit nämndt, rörande det å lönn lagda barnet. Vid ransakningens början voro ganska få åhörare tillstädes, hvilka, med vissa undantag, under sorhoret med barnets moder, sedan hon erkännt sig bafva framfödt det ifrågavarande sostret, af rätten anmodades att taga osträde. Efter slutet al detta förhör inom lyckta dörrar vexte ahorarnes antal betydligt. Ransakningen verkställdes af rättens ordförande, Herr v. håradshosdingen Sablin, så vidt vi kunde erfara, utan hardhet, men med strängt allvar och värdighet. Låkarebetyget med anledning af obduktionen upplyste, desto bätltre, att fostret icke blifvit dodadt, men att efter orden det asynes sannolikto, att detsamma omkommit atill solje af hunger, torst, eller mojligtvis brist på tillräcklig värme, eller med andra ord derigenom, att det lidit brist på den vård och skötsel, som för bibehallandet af dess lif varit nodvändig. 5 Det var ett bemskt ögonblick, då rätten kl. ball 8 på aftonen alkunnade det utslag, att så väl barnets moder, mamsell Fredrika Sundblad, som hennes sväger, handlanden Sundblad, genast skulle träda i håkte; men, ehuru man allmänt beklagade de till bäkte dömde, måhända särdeles med afseende på de tillfälliga omständigheterna: Fru Sundblads nyss inträffade barnsbörd och den tillstundande helgen, hörde vi dock få yttra något emot rättvisan af utslaget, om