Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1847, sida 1

Article Image
Sig Sanoingen han valje till susslör; Då skall han krönas när ridån går neder. 3n3n— UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 25 Dec. Det doktrinära partiet visar fortfarande stor benägenhet for ett förnyande af vänskapen med England. J. de Debats slutar sig den ena dagen till en botande artikel i Morning Chronicle (Palmerstons organ) emot Poleus iolorlifvande med Ryssland och sorklarar sig den andra dagen lika så bestämdt emot en allians med Ryssland, som för en med England. Presse deremot, hvars hufvudredaktor påsläs vara besoldad af Ryssland, betecknar förnyandet af engelska alliansen under nuvarande omständigheter säsom en neslig svaghet å Frankrikes sida. För öfrigt fortsätta tidningarne polemiken emot Polens förtryckare, de 5 absoluta makterna, och upptaga med mycken gamman en skarp artikel i Times, rigtad emot osterrikiska politiken i Krakauer-frågan. Åuklagelsepunkterna uti det emot National, för dess artikel om konsulns å Mauritius transport, anhängiggjorda trycksribetsmal äro soljande: 1) Smädelse emot konungens person, 2 osverlorande af ansvarigheten för regeringens handlingar på konungen, och 3) benägenhet för en annan ån bestående regeringsform. Allt efter som tiden för kamrarnes öppnande nalkas, visa sig regeringens organer, ehuru de i början sa ilrigt togo sig an den fria handeln, slappare i sina antall emot prohibitiv-systemet. krigsministern bar gilvit i uppdrag at öfverstelöjtnant Cognard, en af de Fransmån, som nu hemkommit fran fångenskapen hos Abd-elkader, alt inlemna en berättelse om sina och sina kamraters öden under fångenskapen, äfvensom om Abd-el-Kaders lefnadssält och resurser. Man vill med säkerhet veta, att den beryktade giflblanderskan, madame Lafarge, blir benådad den 4 Januari, ENGLAND. London den 24 Dec. Det har nu olscielt blifvit tillkännagifvet, att parlamentet kommer att oppnas den 49 Januari, alltså tidigare än vanligt, hvartill orsaken är ingen annan, än Irlands bedrosliga läge. De medel, regeringen ärnar föreslå till nödens ashjeipande i detta olyckliga land, åsyfta hufvudsakligen att bämma det ocker, som utgör en af Irlands största plågor, och sätta egendomsherrarne i stånd att sysselsåtta sina underhafvande, utan att skada sina egna interessen. Det förljudes, att regeringen umgås med den planen att upphälfva deportationsstraffen och i ställe införa ett strasssystem, som bättre upplyllde sill ändamäl, att ej allenast åsysta förbrytarens bestraffning utan äfven dess lörbättring. Detta system skulle bestå deruti, alt förbrytaren det forsta äret efter sin dom hbolles uti ett cellfängelse och det andra äret prisgasves åt en absolut tystnad och sedan underkastades en profvolid, under hvilken ban för dagen sorelades elt bestämdt arbete, bvars slutande före den utsatta tiden skulle tillräknas honom såsom en förtjenst, som i sorbindelse med ett i andra hänseenden godt uppförande kunde leda till afkortning af hans strafftid. Ministerens plan är säkerligen mycket omsattande, och det är att befara att, så framt den ej redan strandar på sina inre bristsälligheter, kostsamheten af dess utförande varder en svår stötesten; ty det är ej sagdt, att engelska parlamentet blir så släpphändt som svenska ständerna under ett dylikt sörbållande voro. Det i London belt nyligen bildade Södersjökompaniet bar åter upplöst sig, enär ej den för affärens begynnande erforderliga summa på långt när blifvit tecknad. Ostindiska kompaniet garanterar de bolag, som vilja åtaga sig alt bygga jernvägar i Ostindien,

4 januari 1847, sida 1

Thumbnail