bli betydelsefull för Amerikas förhållanden. Presidenten kan ej gerna längre på eget ansvar fortsätta mexikanska kriget, utan får vål hänskjuta saken till kongressens algörande. Hvad beslut denna kommer att fatta är svärt alt förutse, isynnerhet som landets politiska läge ändrat sig efter valen, vid bvilka Whigs erhållit en öfvervigt i representanternas bus af 40 å 20 röster. Utförseln till Europa af lissmedel går trögt, i anseende till bristen på fartyg och de deraf alstrade höga frakterna. General Taylor förmodas skola erhålla en förstårkning af 6000 man, hvilken torde komma väl till pass, enär generalens halt vid Monterey lår vara söranledd af brist på tillräcklig styrka. Staden Tabasco skall vid Amerikanernes bombardering blifvit helt och hållet lagd i aska. Orsaken till denna stränga tuktan berättas hafva varit en å mexikanernes sida bevisad trolöshet, bestående deruti, att de, medan de hissat en hvit flagga till tecken af stillestånd, skjutit på en strandad prise, om bord å hvilken besunno sig en amerikansk löjtnant och några matroser, af hvilka flere blefvo dödade. Den 46:de Nov. bafva amerikanerne salt sig i besittning af Tampico. En förändring bar föregått inom mexikanska ministeren. Utrikesministern Pacheco och justisministern Rejon hafva blilvit remplacerade genom Ladron och Lafragua. I New-Orleans ville man veta, att engelska postängfartyget Tay,? när det sednast afseglade från Vera-Cruz, till Havana medtagit 500, af mexikanska regeringen utfärdade kaparebrel, jemte lika många naturaliseringspatent, så att en bvar, som betjenar sig af dessa kaparebref, erhäller mexikansk medborgarerätt. SÖDRA AMERIKA. I fristaten Veuezuela hafva nya hvällningar egt rum, i följd af hvilka den namnkunnige Paez, fader till Venezuelas frihet, sedan han en längre tid i det husliga lisfvels lugn lefvat skiljd från verldsbullret, åter uppuädt på den politiska skådebanan och synes på nytt vilja taga band om statens öden. Notiser från Montevideo af den 30:de Sept., meddelade i New-Yort Herald, sormåla att ett förbund är å bane att afslutas emot Rosas emellan Brasilien, Paraguay, Urugay, Corrientes och Entre Rios, i ändamål att tvinga Rosas att draga sig tillbaka bakom Perana och frigilva skeppsfarten på denna flod. Från Corrientes sorljudes likvål, att Madariaga förklarat sig för Rosas och åvägabragt en ny omhvällning i denna stat, i följd af hvilken Paraguays truppar blifvit uppställda vid gränsen. Paraguay skall erbjudit sig att låta 30,000 man marschera emot Rosas, under vilkor, att England och Frankrike erkände Paraguay för en oafhängig stat. Skulle de begge makterne gå in bärpå, så skola, säsom man tror, ännu flera stater eller provinser folja Paraguays exempel. Ett misslyckadt atteutat skall blifvit gjordt emot Riveras lil af en Oribes anhängare. Gerningsmannen har blifvit gripen och ställd för rätta. IUIeIHmES SYUHmETEtrH—:-,.