och nyligen sotvaue jag vid Allah och hans heliga profet, att under min förvaltning intet brott skulle förblifva ostraffadt! Denna ed upprepar jag i ditt namn oca inför din döda lekamen! Jag skal förfölja dina mördare ända till jordens obekuntaste nejder; jag skall lata utgjuia deras blod droppvis till brottets försoning; deras ågon shola tjena gamarae till spis och deras bena blekni himnelens etorraer Förr skall min faders graf vanäras, Fn jang förgårer mitt löfte, mina eder! O Seid, o min broder! Du hör mig! Du hör mig! Jag har lofrat! — — — — Mustafa kastade ännu en blick, den siste, på dea man, som ban så högt älskat, och allägsuade 812 uar moskeen, utan avt vidare tillägga ett ord, eller en åtbörd, Hans euda diktan och traktan gick hädanefter ut på att komma mördarne på spåren. Han utlofvade eu belöning af 20 pungar ät en hvar, som först kande uppgifva för honom deras vistelseort. Under dessa efterspaningar uppehöll han sig i Seraskio, en rik Armeniers hugs, hvarest han vanligtvis bodde under sitt vistande i Mielnik, drog sig tillbaka i sina innersta rum och öÖfverlemnade sig tre hela dygn ät den bitiraste smärtaMan erfor nu i staden, att den mördade varit Seid Mohamed, Mustafas bäste vän, hvilken såsom kurir blifvit skickad af Porten till Salonichi med epescher och 400, 000 piaster allmänna medel till Paschan. Seid Mohammed hade på eftermiddagen ankommit till Mielnik och blifvit sedd af nägra invånare derstädes i badet, hvarifrån han begifvit sig till moskeen, för att förrätta sin bön, Icke utan srund förmodade man, att han bllfvit ett offer för några albaniska röfvare, som sedan någon tid gjorde trakten osäker, så att, tvärtemot orientaliska fatalismens läror, som påstå omöjligheten att undgå ödet, få Turkar utan en stark militäreskort vågade ara den farliga vägen till Salonichi.