Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1846, sida 1

heter. Att sådant ej behagar Posttidnings-kotleriet är lätt sörklarlig; men sinner det ej någon som bättre kan blanda bort satsernas sonning, så är försöket säkert utan framgång. Åtminstone har ej en annan insändare i sina betwaktelser i anledning af Aftonbladets politiska betraktelser lyckats öfvertyga oss, att ej personlighets-principen, det är: menniskorätten , bör läggas till grund för valrätt, ehuru visserligen under vilkor, som trygga det allmänna för att blott sådana personer få utosva de politiska rättigheterna, hvilka uppfylla sina medborgerliga skyldigheter 0. 8s. v. Om betydenheten af 4840 års tepresentationsförslag ämne vi ej nu tvista med insändaren. Tiden kommer nog snart att visa, att det innehåller de bufvudgrunder, på hvilka vårt represensations sätt i framtiden måste stödjas. Representations-konumitteens beslutade hulvudgrund, angaende samlälta valrätten i ena kammaren, bar väckt den osåcielles lisliga harm, det kan man se al Mandagsinadet. Den tröstar sig imellertid dermed, att de samfälta valen kunna så ordnas, genom förmögenbets-kategorier, att de icke blifva farliga, såsom 1. ex. i Frankrike; och hoppas förmodligen uppå, att den satiade principen skall i tillämpningen bortblandas. Aftonbladet framställer en fråga, som synes förtjent al uppmärksamhet. Den förekommer i en artikel, kallad pantlane-inrättningen och Sparbankerna, i hvilken det uppställt den sats: huruvida ej de sednare borde så organisera en del af sin utlåning, att deras medel utlänades på losa panter, och således assistance-inrättningarne förenades med dem. Man bar, såsom vi vilja erinra oss, gjort lorsok härmed i Norrige, och äfven annorstädes utomlands lärer saken redan blifvit inlord. Fordelen deraf för Sparbankernas egna delegare synes vara temligen påtaglig. Ålven i Aftonbladet står nu att lisa konkursdomen i Nyköpings sabriksbolags konhursmal. ku insändare? vill att Teagners bildstod skall uppresas i Lund, på Lundagård. Onekligt har detta äfven skål för sig, då ett sadanm stenminne anses behöfvas. Vi tro, att Tegners skalderykte gerna kunde vara det föruian. liksom forntidens skalder kunnat umbära sadant och ändock lefva efter årtusenden. En annan insändare har ånyo väckt den fråga, om ej krigs-akademien på Carlberg borde upplösas och förvandlas till en hogre undervisningsanstall för militärer, samt sammanslås med Maricberg. — En annan insändare beklagar Skånska prosterskapet, som lär se alla sina pastorater borttagas al Smålanningår. Den bekanta artikeln i Con stitutionel, angåcnde FPrankrikes och Englands ömsesidiga ställning med afseende på krakaus införlifvande med Österrike, hvilken tros vara författad af Herr Thiers, meddelas i Mandagshladet; äfvensom en annan ur samma Iranska tidning, om Civilisationens framskridande i Afrika och Algiers kolonisering. Ett och annat om lärdoms och apologistskolun, är en artikel, som förtjenar stor uppmärksamhet. Med sabuppgifter och elt redigt sramställningssätt visas deri nodvändigheten af att förnya landets lårdoms-anstaller, och ändaumls-enligheten af de låsemetboder, m. m. som vid nya elementarskolan och i Carlstads skola blifvit använda, En Nordbo har sökt att betaga den Engal-ka puffen lör norra Svenska jernoch trävaru kompaniet sin kraft; men mahända dervid varit nog orältvis emot de Svenskar, som löranledt första planen. De torde ej vara skyldige till en del af uppgifterna, som åro dels selahlige, dels rent af öfverdrilna. Det är väl att förmoda ati rätta forhallandet med hela denna affär snart upplyses. Dagligt Allehanda, som först i Måndags meddelade notisen om de af representations-kommitteen beslutade bulvudgrunder, tror att dacsa varit oväntade för de konservative: