—— —————————————————————————————— är Sverige, ty moderligt tar det om hand birfijare från alla zoner, som grågäss om våren de komma i rad; de hänga sig fast, som galläpplen på blad, och döda oss med sina toner. Ty när icke Tysken vill höra dem mer, de straxt på en ångpotta vräka sig ner och hitsegla, att oss hänrycka; med varma servietter vi möta dem här, de åbäka kroppen och ta sig en air och göra så stundom sin lycka. V. EEOtesoldaterme. På torpen sotknektarna kn ga så smått, platt intet de göra, men ha alltid brådt, och stå jemnt i sysslor till knäna; ty slita de få, om de skola stå väl, båd hos sina bönder och hos sitt befäl, och hin kan två herrar ej tjena. De ligga på roten i vapenrock blå, med pampen vid sidan och stormhatten på, och fetma så fort, som de hinna. De göra i bränvin, de gora i säd, i humla, i fläsk och i stalloxar med, de sälja potates — och vinna. Om larsmesserågen skall sliga i vår, och om den, som först eller tidigast sår, får mest, de strategiskt bedömma ; taktiken de lemna på Runamo-hed, och låta sen fienden ligga i fred till nästa års fälttåg och drömma. Majorspost de springa med, bittidOch sent, från koja till koje: ibland är det rent fördjefladt med fjädrar i lacket;