mången, med berömmets ord på läpparne öfver de sångare, som användt sina talanger och uppoffrat sin tid för det vackra ändamål, deras programmer utvisade, gladdes innerligen, att deras prisvärda hemodanden slagit så väl ut och af allmänheten omfattats med så mycken värma och välvilja. Länge skulle imellertid denna glädje icke vara. Uti ett följande nummer af samma tidning upplyste Föreningens kommitterade, att af ofvanbemålle 2,450 R:dr endast 4000 R:dr b:ko utgjort behållningen af de musikaliska soireer, Lundaqvartetten gifvit. Denna uppgift, hvars tillförlitlighet man icke ett enda ögonblick kunde draga i tvifvelsmål, väckte hos ganska mänga, icke allenast ledsnad, utan äfven förvåning, belst man trodde sig med mycken säkerhet kunna antaga, att af de 4000 R:dr, qvartetten till akademiska föreningens kommitterade öfverlemnat, omkring två tredjedelar ensamt erhållits bär i Gotheborg, der de af densamma föranstaltade soireer båda gångerna gålvos för fulla hus. — Huru kan detta hånga tillsammans ? tänkte mången, och denna fråga framställdes äfven till oss slersaldiga gånger, utan alt vi kunde besvara densamma med något annat än gissningar. För att imellertid få ljus i saken, vände vi oss till en af våra bekanta i Skåne, hvilken vi visste vara icke blott väl bevandrad i ställningar och förhållanden vid Lunds universitet, utan äfven en af den akademiska föreningens varmaste vänner samt dessulom en man, på hvars ord man tryggt kunde lita. Se här de upplysningar, han lemnat oss, med uttryckligt tillstånd, att, om oss så för godt syntes, offentliggöra desamme. Saken förhåller sig i korthet sålunda: Utan någons uppdrag, det är sannt, men i af magister Otto Lindblad både i Lund innan afresan uppszgilvet och i de flesta, om ej alla, städer genom annonser tillkännagifvet åndamål att samla medel till akademiska föreningens nybyggnad, soretogo de fyra sångarne sin allrikesgata, sortsatte och slutade densamma. Alla gladde sig at deras framgång; man öfverslog de summor, som i hvarje särskilt stad, der de uppträdde, kunde inflyta, och srojdades åt den rika skörden. Nägra, som trodde sig se djupare in i saken, och kände till vissa småsorhallanden, idelade dock icke denna glådje och rådde äl ven oplimisterne, att tills vidare inställa den samma. obet är tid nog att lyfta på hatten, här Herrn kommer, e mente de, och utgången har visat, att de icke bade så orätt härutinnan. — Från Carlskrona skickade imellertid magister Lindblad 500 R:dr banko, såsom netiobehållning af de af qvartetiten uli Christianstad, Solsvitsborg, Ronneby och Carlskrona gilna svit der. Detla stoppade väl för en lilen tid munnen till på the Sadduceer; men en tid skulle komma, da de ånyo kunde oppna densamma. Sedan remissen från Carlskrona ingått, hördes ingen dylik utaf, oaktadt magister Lindblad för en al vsoreningslommiitsöens i Stockholm varande ledamoler uppgisvit, att han derisran ärnade sända en ny remiss till ett belopp af 800 R:dt b:ko. — Åydlligen kommo sångarne hem. Man hade dasarne förut i Lund varit betänkt på, att på något högtidligare sätt helsa dem vålkomne; men rhutu det var, blef ingenting deraf. Också blefvo känslorna något helt annat än glädjens och välviljans, när man erfor, att magister Lindblad, efter sin hemkomst, till akademiska för? eningens kommitterade ofverlemnat endast 700