GD T ELH E L Oe G. De i går anlände atländska poster, från Hamburg af den 28 och från London af den 24 dennes, innebålla bufvudsakligen följande politiska nyheter. Kralau, beter det, skall besåstas och få tillgodonjuta alla de handelsfriheter, som hittills åtnjutits ensamt af dess förstad Podgorze. Delta privilegium är kanhända en koncession åt Preussen, hvars bandlande och fabrikanter redan lätit förnimma klagolät öfver de förluster de skulle lida, om deras relationer med Krakau blelve störde. Denna förmodan vinner en viss bekräftelse derigenom, att Preussens olficiella tidning förklarar, att notisen om en utvidgning af Preussens område, såsom vederlag för Krakaus införlifvande, är ogrundad, men försäkrar deremot, alt Preussens legala (komerciella?) interessen vid detta tillfälle blifvit bevakade. Fraoska pressen antager ett allt mera bestämdt språk emot Österrike. Presse söker att göra Frankrike och andra makter uppmärksamme på Österrikes planer på Schweitz, hvilka, enligt bemälte blads påstående, gå ut på ingenting mindre, än ett besiltuingstagande af det italienska Schweitz. bBepen af Tunis har ankommit till Paris och sedan baft en högtidlig audiens hos konungen. Berrar Thiers och Mole hafva haft ea lång konferens tillsammans. I och omkring Tours hafva, i anledning af de höga brödprisen, föregått allvarliga oroligheter. Franska pressens uppmaningar till England alt i Krakauer-frågan handla gemensamt med Frankrike, hafva ej funnit någon anklang i England. Man synes der betvisla upprigtigheten af franska kabinettets förklaringar. Lord Palmerston synes befara att älven i denna affär blifva dragen vid näsan. Han misstänker vål franska kabinettet för den planen, att vilja narra England till en gemensam protest emot de 3 absoluta makterna, för att sedan till egen fördel få begagna denna genom Englands medverkan ernådda annullering af den för Frankrike i många hänseenden generande Wiener-traktaten. beremot synes det som om det skulle bekräfta sig att lord Palmerston i Englands namn, utan föregående allal med Frankrike, protesterat i krakauer-frägan. Ostindiske general-guvernören lord Hardinges förfarande att efterkomma Gulab-Singhs böner om en hjelpsändning, har i England väckt allmänt missnöje. Den skada eldsvådan i Gravesend anställt, anslås till 69,000 e. En Dublinertidning förklarar för ogrundad den underrättelsen att en 0 Connells son skulle blil