Revy af Stocklklaolams-Tidningarne. Postoch Inrikes-tidningar meddeta utur en till Franska Vetenskapsakademien ivgilven berättelse af doktor Heran, ett ameldel mot polalissjukana, grundadt på den observation att holslybb i allmänhet befordrar vext af kat, rofvor och potatis, samt att da, man betäcker rotsnolarne med en hand full kolstybb omhkring hvarje, plantan äfven haller sig frisk. ko iusändare har i onngra ord sor (Winterbladete ytterligare försvarat Gustaf III:s minHe, och pastar, att det ej bör vara fraga om hans misstag, hans i flera delar misslyckade, och for tidigt aforulna regentverksamhet, utan om svenska folkets pligter amot det honungsliga snille, som med en magisk kraft belramjat dess bildning, sorsinat dess seder och sprak, hyllat. dess mest lysande snillen och höjt det ur det barbari, den dvala, den dasighet, sow dess lands isolerade läge, barda klimat och hårdarbetade tegar halt med siga, etc. Det är, som man ser, ett litet nytt akademiskt äreminne, men som troligen icke olvertygar nagon, gom kan skilja emellan uvad som ar en verkan af tiden och verldshändelsetnas utveckling samt af ev individs, om ock en krönt iudqivids, förmaga. Eu sådan opartisk urskiljuing maste alltså visa, att Sverige har mer anledning att beklaga sig öfver Gustals regering, än att berömma densamma; och att ban med fullt skäl bor räknas till antalet al den mängd konungar, som svikit sitt folks förhoppniugar. alranska pressens omdömen om kuglands handtelspolitika, är en uppsats, hemtad ur ett franskt blad, en ren partiskrilt för franska prohibitiv-interesset, utan allt värde för oss. Dess halt är genast i borjan stämplad med toljande sats: abet gifves ingen absolut princip i frågan om den inre sorvallningen med alseende på handel, tutlafgifter och allmänna arbeten. a Detta är just den villosats, som sramkallat så mänga galenskaper i nationernas hushallssystemer, lemnat ät en sädan mängd narrar och förslazsmakare att göra sig vigtiga med tilltallighetsätgärder och sinanciella jonglerier, samt ömsom under framställningen afstatens, omsom af vissa intetessens eller solkhlassers fördelar, sorsvara de mest orimliga och sorstorande vexlingar i de principer, sornust och erfarenhet antydt såsom sor menskliga verksamheten och tresnaden mest ändamålsenliga. Alven en under rubrik autländsk politike särekommande, utur franska blad hemtad artikel, är blott en dylik partiskrilt, åsystande att under den politiska vanmakt, i hvilken Frankrikes nuvarande Regering sorsänkt den stora, ärekära nationen, iubilla folket, att Euglands kraft äfven år bruten, och dymedelst upplilva förtroendet till ett politiskt system, som blolt kan underhållas genom list och svek. Detär verkliven olörklarligt, att vårt officiella blad kan tro svenska publiken belåten med reproduktioner ur dessa ömkliga, uttändska partiskrister, hvilka. ölversyllda af vanställningar, icke kunna gilva ringaste ledning för omdömet, ännu mindre tjena till sann upplysning om verldstilldragelsernas orsak, eller verkningar. Aftonbladet meddelar areflexioner öfver åtskilliga Skandinaviska förhållandeno, hvilka blifvit öfversånde fran Danmark. De behandla det nu på begge sidor om Sundet så kära ämnet: askandianavis meno, samt innehålla interessanta upplysningar om danska litteraturens nosabilileter. En uppgilt ifrån Skottland, rörande potatissjukdomen, är märklig nog, om den betyrkes af erfarenheten. Sjukdomen säges vållad af ett slags gröva löss, nästan så stora som små flugor, hvilka med sina bett förstöra något ställe af stjelken, hvarefter förstöringen sprider sig äfven till rotknolen, o. s. v. Det ser likväl ut, som om denna uppgift innebure en förvexling