— — —— —— — Om Näringsfrihetens grundsatser och deras tillämpning i Sverige.) I sammanhang härmed kan man ej undgå att betrakta det enligt skralorlattningen bestående sornallandet mellan måstarne och gesållerne, samt de sednares belägenhet och utsigter. En handtverksmåstare han vål på landet, men svårligen i stad, underhalla en familj, om han är den eude arbetaren i verkstaden, utan han nedsjunker vanligen i torfliga omständigheter, om hans näring är så ringa, att han ej till sitt biträde kan antaga lärlingar och gesåller. bessas underhall förokar visserligen haus utgifter , men deras arbete inbringar bonom likväl mera, än ban derföre betalar. Det är också billigt, att mästaren, som leder arbetet, som vidkännes dess tillsalliga forluster och som ansvarar afnämarue för arbetarnes duglighet innan dessa sjefsva hunnit forvärlva sig allmänhetens sortroende, erhaller en del al medhjelparnes arbetslon ktt sådant sorhållande mellan måstare och arbetare bildar sig så väl inom som utom skråna, och derpå beror hufvudsakligen de sorras valstand, med afseende bvarpå det vore onskligt, att bvarje handtverksmåstare förmådde hålla två gesäller och en lärling, eller att med) Forts. och slut fr. N:o 268.