all vidräkning lör de rysligbeter de sorolvat mot adeln, och hufvudanföraren under dessa oroligheter Szela belinner sig ännu på fri fot och tyckes veta med sig sjelf att han har ingenting vidare att befara för sin säkerhet. Annars föras ransakningarne rörande de sista oroligheterna med mycken stränghet, samt äfven med opartiskhet, hvaral följden blifvit att flera personer frikänts. GREKLAND. Underrättelsen om Mustafa Paschas å kandia uppror bekräftar sig icke. Porten synes hasva insett faran deraf alt under närvarande omständigheter ötverdådigt slå sig ett nytt sår, och bar derföre ej vidare påyrkat Mustasas aflägsande från dess post. NORRA AMERIKA. En enskild skrifvelse från Mexiko af den 28 Sept. innehåller följande detaljer rörande förloppet af den sednaste statshvälsningen och sakernas nuvarande ställning i Mexiko: Paredes hade af kongressen åter valts till president och på samma gäng till öfverbefälbafvare för mexikanska hären. Han förordnade Bravo till interimistisk president, för att sjelf begisva sig till hären. Trupperne voro nästan alla redan på vägen till Matamores, utom 2000 man, som Paredes behöll hos sig såsom lisvakt. Ålven desse erhöllo order att sluta sig till hären, men marscherade i stället till citadellet och uppreste sig emot regeringen, under sorevänning att åter vilja införa sederalsystemet; i spetsen för dem ställde sig Farias och Solar, redan förut fiendtlige mot regeringen. Paredes, uppbragt genom detta törräderi, ville nu begisva sig till de aflägsna trupperne, men blef på vägen tillfångatagen, och sälunda bade regeringen utan svärdshugg blifvit störtad. Santa Anna hade ävägabragt allt; de 400,000 piaster, som han dertill använde, emottogos af de af honom lejda kreaturen, och man känner noga de speciella omständigheterna. Vera-Ceuz kostade honom 14, 000 Piaster, Puebla och Mexiko resten; man vet till och med, huru många uns hvarje officer erhöll. Regeringen hade på sista tiden hvarken betalt embetsmän eller andra och derigenom samlat 2 millioner Piaster i skaltkammaren till kriget mot Förenta Staterna; på desse hade Santa Anna och hans verktyg gjort sin boräkning och om åtta dagar fanns der icke en skilling qvar. I Mexiko är, såsom man dagligen ser, allt möjligt. Nationen fortfar att spela den usla roll, den begynnt, och har nyligen brännmärkt sig i hela verldens åsyn. Det torde vara mången bekant, att man för ungefär 44 månader sedan förklarade denne Santa Anna för den störste förbrytare, uppbrände bans bild under galgen, sönderkrossade hans staty, släpade hans famösa ben vid en åsnas svans genom staden; och för denna menniska har nationen den 44 September detta år uppbyggt en triumfbåge och firat honom genom tre dagars processioner och illuminationer! — Hoge och låge, alla klasser äro hvarannan like; de lumpna soldaterne visa redan en panisk förskräckelse, när de blow höra namnet Yankee och stå ej till att få öfver grånsen af San Luis Potosi. (Montereys försvar jälvar dock till en del ätminstone denna beskyllning). Detta oaktadt vill ingen höra talas om fred. När nyligen en de Förenta Staternas gesandt var här och gjorde följande förslag: för Calisornien 44 millioner och för Rio Bravo såsom gräns 4 millioner piaster i skadestånd, och att å ömse sidor bära krigskostnaderna, så ville man alls icke veta af någon förlikning. Man berömie tvertom med vanlig stortalighet de mexikanska soldaternas (apperbot och afbröt sålunda alla underhandlingar — kauhända för alltid. Santa Anna bor na i Tacabaja och lät i går alla kapitalister komma tll sig, för att rådföra sig med dem, huru penningar skulle kunna anskaffas. Man hade så vida bearbetat presterskapet, alt det ville gå i borgen för 6 millionec piaster och köpmännen ville då förskjuta pengarne. Men då allt gick omkring, gjorde presterne krumbugter och sade, vi göra ännu ett vilkor: vi betala blott då det, hvarföre vi borga, sedan regeriagen betalt oss. Således åtskiljdes denna junta, Re —— -—-—--— — — — ——-—AZ--—-— -P-.—-—-—2 — —— — — RM—?———? — LL zee— -—— LL —— L— UÄUU Ubjpfc(5fjo G-.e.e.e.e.k