Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1846, sida 3

rens njutning. hvarest nrarje benag måste ulpressas. och uppvägas med guid. Ösveralll reste sig ur ål n synbarligen eviga isen dunkla massor af halfrärdig sa hus, kyrkor och palalser afr den först sedan iå år grundlagda staden, på hvilken czaren, så framt ingen absolut omojlighet stod i vägen, osorirniet lät arbeta och dervid hans siända kligh et och hans oultröltliga verksamHel bevisade sig lysande. Visserligen aktade han i sin glödande ifver föga deruppä, att de olycklige kronobönde race, släpade hit från de aflägsnasie delar af riket till dagsvorke, ofta utan verktyg, ined ei stycke träd måste gräfva grund, alt de (vingades i säckar på ryggen här a fyllnadsjord, alt de af brist på tillräcklig nåring vid så hårt arbete till hundratals ulmaltade neådignade, all man redan i de första ären af St. Petersburgs grundläggning beräknade avtalet af de omkomne till 100,000. Hvad bekymrade sig i alla tider äregirigheten, vurmen all fullgöra det ovanliga, oni slagtofirens antal? Efterveriden ser blott det stora, som ernåddes ponam mödorna, icke blodet och tårarne, med hvilka det ulpressades, och verkligen blifva de herrskare, hvilka beredde deras samtida de mesta qvalen, olver höfvan förgudade af efterkommande. Pilsnabbt jagade en mängd slädar förbi Glebows fordon. Han svepte sig lälare i pelsen och vredgades nästan på måne nn, som framträdde bakom molnen, ty det skulle varit honom okärt atl blifva observärad på sin natiiiga färd. Men de mötande gäfvo ej akt på honom. Det voro ganska behlagausvärda varelser, heia rikets dvärgar, hvilka Peter i elt anfall af skå miakligt lynne lät sammansläpa tusen mil vidt, för att förhärlig ga ett dvärgpars bröllopp och tjena till hofvets nöje. Be arma varelserne maste uthärda besvärligheterna af en kurirresa i grusflig köld, för alt låta uiställa sig som föremål för skämt och åtlöje. Många skrattade like apor, men de, som kände sitt elände och sin förnedring, groto Ditterligen öfver delta gäckeri. Ös