114— di d11dn 111110 — 1—44 11 tv J — 2 ziflersörhållandena torde fordra en och annan rättelse, och icke för det aw de deraf dragna resultater, i allt äro så rigtiga: men derföre, att artikeln utvisar i allmänhet, huru förbudssystemet innästlat sig i våra vigtigare ekonomiska förhållanden och tillika antyder, att just dessa säkert hafva att tacka detsamma för den ringa sramgång, vissa industrigrenar hos oss visa i jemforelse med dem de rönt hos utlänningen, under friare utveckling. Insändaren bar, då han trott sig försvara probibitionen, gjort friheten en stor tjenst; ty de bevis, han framdrager, tjena just att bevisa dess ändamalslosbet. Vi hoppas att snart få se en al denna artikel föranledd upplysande undersökning angaende detta ämne. Aftonbladet meddelar öfver-posi-direlitörens berättelse om dess resda sistl. s mmar på fasta landet, hvilken innehaller atskilliga ratt vigtiga iakttagelser, angaende postväsendet utrikes, äfvensom anvisningar till slörbattringar i värt eget. Om man atminstone till en början blott lagade sa, alt posten alla dagar giuge fran hufvudstaden, Götheborg och Helsingborg till alla inlandska orter, sault likaledes ifrån alla orter dit, så skulle snart nog ölriga reformer framkallas af behosvet och ersarenneten. Innan detta sker; vinnes föga genom nåsra små sörändringar i detaljerna. Ölott en sadan lillighet i kommunikationen, i samband med en nedsättning af portoasgisterna, efter enkel beräkning af högst 2 olika portobelopp, t. ex. 4 och 6 sk. per lod, skulle kuuna lörona rörelsens fordel med en statens vinst. Polemiken med Dagl. Allehanda, angående brefven från och till landsorten, samt utnämningen af en känd, konservativ ledamot i represenlationskommiteen, har blilvit rätt lislig, och flera ganska tänkvärda sauningar hafva härvid blifvit uttalade. Då vi sormode, alt, alla som interessera sig för ämnet, loljt deusamwa, behöfve vi ej inläta oss i någon ölversigt deraf, hvilken ock utrymmet svarligen skulle medgilva. Vi vilje blott yttra, att den uppmärksamhet, Altonbladet derjemte väckt hos allmänheten pa ställningar och förhallanden, säkert torde komma att uträtta åtskilligt godt. Det ar på bog tid, att onhvar gör sig reda för sakernas rätta skick. Slutet af Hr Theorells brochyr, vidrör den s. k. lagberedningens kompletiering 4844, med ur Richert m. sl. samt Hr Theorells pastaende, alt beredningens arbeten förut voro alslutade. Säsom bekant är, ansäg man det arbetet behosva en justering, älven af principerna, hvarföre det ej kunde lemuas åt den mera reaktionära lagberedningen att blott justera redahtionen. Det är derofver, som Hr Theorelläbeklagat sig. En fördelaktig recension af professor Lundells ashandling om Handtverksskran, Näringsfribet och arbetets organisation, läses äfven i Aftonbladet. Vi väntade att se deri något närmare vidrördt de uppgifter, denna alhandling innehåller, angående Norrska reformeu i skraväsendet. I allmänhet tro vi, all man borde, i alla dylika omfattande fragor, söka att utbyta erfarenhet emellan de begge riken, som, förenade under samma konstitutionella konungamakt, böra sluta sig allt närmare till likhet i sociala och borgerliga institutioner. Dagligt Allehanda sortsar att söka försvara Regeringens beteende vid valet af ledamöter till representations-kommiltten, samt uppställer en rätt egen öfverräkning af ledamöternas i kommitteen politiska tro. Allehanda kommer till den slutsats, att pluraliteten af komitteen är för samfåäldla val, genom en uppställning, om ej just af sju för tu, så äålminstone af 7 mot 2. Det vill nemligen såsom säkert veta, alt 7 äro för allmänna val och blott 2 för ständerval. Som nu kowmittgen bestär af 15 ledamöter, så fattas i beräkningen hvad de 6 vilja. Åf dessa påstär Allehanda, att fem äro obestämda. Slå de sig nu på klassval, så lära väl de med IIr Knös tll tre försiärkte stånds—— EEE EVAS —