Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1846, sida 3

oIbland detta sammanblandade pack thronade nu på sin kanon vår vän Andres, lik en liten monark (en oiuskrankt, utan tvifvel). samt förtäljde oss, alt han skulle hålla sig under Afrikanska kusten, medan dagen räckte; men efter solne gängen skjon sa öfver åt Spanska landet och landa sina varor per fas et nefas. Detta var nu kl. 7 på morgonen, och kl. 10 samma natl, d. v. s. endast nio timmar förut. hade den s—n lemnat Gibraltar, och oakladt den houträra vinden g nom sin kännedom al strommsättningar itn. m. upphunnit OSS, 501II1 seglade 18 timmar före honom, och trodde oss hafva gjort allt utmärkt väl. Etter slutadt samtal satte han sina roddare i gång igen, ocb sköt ölver stäf förbi oss, just som om vi legat till ankars. Några timmar efterät, var han ur sigle. — Jag önskade innerligt, att du hade varit närvarande och sett detta lilla skådespel. — Medan jag nu har pennan i hand, skall jag också uppfylta mitt löfte alt uppteckna några af ofvannämnde mans många odaringy åfventyr. . a En natt, vid kusten ej långt från Cadix, blef han förföljd af tvenne Guarda Costas. Vinden låg rakt på landet, från hvilket utsköto, i flera mils sträcka, klippor och stora stenar, som åstadkommo bränningar, hvaribland aldrig någon seglare vågat sig. Andres, seende sig omöjligen kunna undkomma, styrde törtvisladt in bland dessa bränningar, hvilka med sådan våldsamhet bröto öfver hans lilla farkost, akteritrån och sor-öfver, att ingen af hans män vågade stadna vid rodret; utan han sjelf måste laga det. Inkommen genom de värsta bränningarna. lät tan sina ankare falla, och strök spritena. Hans förföljare, som icke mera sågo honom, seglade bort, och berättade triumferande, att de hade jagat den förhatlige Andres in bland bränningarna. hvarest han omkommit. Andres åler förblef hela natten Soch följande dagen uti denna sin äfventyrliga ställning; men följande natten lade sig vinden, och han undkom nu lyckligt.