Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1846, sida 1

nu, än före 1818, då derewot belolkmuogen blott okats med !z:dele Den bogst upplysande och interessanta berätlelsen om förenta Staterna af Gerlner tsortsåttes. ö — Dagligt Allehanda är invecklad i en sortgående polemik med Svenska Minerva och det har nu äfven kastat sig in i en sadan med Attonbladet. Allisedan ÄÅHObladet kallade sig radikall-liberalt, har Allebanda visat sig bekymradt och missnojdt. I anledning al Aftonbladets Bref till landsorten pastar Allehanda sig hasva satt bref från landsorten, men som wan skulle hunna halla 40 mot 4 vara författade i sjelfva centrum al hufvudstaden, så ångsligt visa de sig sorsvara det nalftomhalstsystem, som så länge varit rådande och som, under det Allehanda sorsvarat det såsom bevis på regeringens liberala moderation eller moderata liberalism, på andra ball fått namu af bascule-system, konserva iom, o. s. V. Den beskedlige landtbon är verkligen på ett hår når så lik den der landtbon, som under gamla regimen grasserade i Svensha Bielt, Morgonen och, om vi rätt minnas, äfven i Posteller Stats-Tidningen, att man skulle nära nog tro honom vara densamme, om ej artikeln vore hållen i en ännu Irowmare, mera dottinär anda. Åttonbladet roar sig ock, med godt humör, at hela saken. Allebandas och Vinterbladets utgifvare berigtiga en uppsist i Aftonbladet, att de skulle balva undertecknat petitionen angaende sepresentalionsresormen år 1854. Aftonbladet erkänner sitt misstag, och upplyser, att det misstagit sig på sornamnen. Fornallandet är nemli eu sa, att en annan Theorell (kammarradet) samt en annan, icke Dalman, utan Dahlman, nade undertecknat densanmna. I hastigheten hade man ej märkt skillnaden. Imellertid undrar wan, hvad denna reservation egentligen skall betyda; och om Allehandas och Vinterbladets tvillingbröder slutligen icke vilja ga in på de allmanaa valen. Svenska Minerva bar uppställt en fråga, som visserligen är af stor vigt, nemligen: ar nya regimens innersta tanke för klassval eller för allmunna val? men att doma at svarets borjan, blitver det föga upplysande. Gumman gar väl på med sina så kallade bevis, all den innersta tanken icke vill allmänna val, och erinrar åter om det Silfverstolpeska talet pa riddarhuset, det Possesska vid representalionskomimitteens invigning, samt pastar sig veta, att den bekanta ar 4844 utkomna skriften emot allmånna val och 4840 ars representations-forstag, som Allehanda säger haft till författare läraren sor prinsarne, professor Carlsson, är författad al kammarberren grelve Henning Hamilton, samt till och med att en osynlig hand icke skulle vara alldeles fremmande för densamma, ehuru man då under neutralitets-perioden ej ville att folk skulle tro det, utan dersöre utspridde, att Herr Carlsson vore författaren. Ålven soker Minerva visa, att Herr Wallmark alldeles icke numera bar att skaffa med det o ficiella bladet, och påstår med sin vanliga mystiska mine, att man ganska väl känner hvarifrån ledningen kommit och hvilken som varit och är det ledande verktyget. Åro imellertid alla dessa uppgifter icke mera grundade, än den, som i samma artikel forekommer om vår Stockholms-korrespondents meddelanden, hvilka sorsattaren vill gifva utseende af att helt och hället bero af Aftonbladets välbehag, så finner man lätt, att alllsamman endast är ett hden gamle ormens? vanliga pålund; en följd deraf, att den, som sjell är van att sälja sin Öfvertygelse, icke förmår uppfatta att andra kunna handla efter alldeles motsatta principer. UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE.