Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1846, sida 3

Article Image
(Införes på begåran.) Nytt Läkemedel. Sedan under loppet af de trenne somrar, som Grebbestads saltsjobad sorigått, märkts den hastiga reaktion till helsans snara atervinnande, som dessa ytterst salta bad med gyttja sladkommit, särdeles bland allmogen, som oftast tagit färre, sällan flere än 43 bad, gjordes mot slutet af hisdlilne Juli mänad lorsök med sattiga fiskaredottern Agneta Holm derstådes, buruvida den dervarande ovanliga, utmärkt starkt impregnerade vegetabiliska hasgyiljan kunde verka välgörande ensawt, utan bad, hvilka hon ej mäktade bekosta. Hon hade i venstra knät fått ett häftigt anfall af gikt, med beiydlig svullnad och ömhet. Med några omslag af gyttjan var hon på trenne dagar fullkomligt botad, hvarester uppkommo på buden nägra vahrplilor och en ansenlig mängd såfror, som dock snart med skinnet allossades. Under Augusti-hettan lyckades det, att, med ett enda omslag af varm gyttja i moggropen, till lif, sans och helsa återkalla döende unga pigan Margareta Larsdotter derstädes, sedan bon en hel natt utställ de svåraste plågor i den så kallade sporadiska choleran af utsot, uppkastning och kramp. Innan bono förlorat sansningen hade bon yttrat, att pligorna samlat sig i bröstet. En liten stund efter det varma omslagets påläggning återfick hon lifsfärgen, sansen och talförmågan. Hon sade sig tydligt känna, huru gylljan drog krampen och plägorna ur bröstet; utan vidare lidanden återfick bon efter tre dagar sina förlorade krafter. Trenne personer, behäftade med dels feber med hufvudvärk, dels feber med yrsel, balva, efter tvenne kalla gyttjeomslag om hufvudet, blifvit alldeles sebersrie och snart friska. Då det blifvit pröfvadt, att gyttjan i väl försedda Höganås stenkrukor kan någon tid bibehålla större delen al sin gas och läkande styrka, har badhusegaren af pligtskyldigt deltagande för den af plågor lidande menskligheten foresatt sig, att i Gotheborg hålla sådan gyttja tillhanda, jemte underrättelse om beukningssättet, mot en efter kostnader och besvär lämpad billig afgilt. Då medlet är enkelt, naturligt, har man också för brukningssättet antagit en enkel regel. Salunda har man för hettande åkommor, såsom febrar, ros, svullnader å lemmar, våldsamt åkomne, ledvrickningar, svullnad å pannan eller exosloser m. m. brukat kall; men för håll och styng,

6 november 1846, sida 3

Thumbnail