APOR A — — —— KORRESPONDENS) Denna allmänna utvandring till de så mycket esökta sommarställena en Oktober-dag hunde nses som en högtidlig alskelssest, gilven al en usvudstads tacksamma besolkning at den sköna iumareus efterträdare, den ovanligt milda och Ä hos en. bet finnes också hos dessa shoa hostdagar en egen osorklarlig tjusningskraft, um sjelfva sommaren saknar. Det är som oun nunet talade om ett glödaude, solvarmt sorom, med dess blonmor, dess kärlek och dess Narlergalar. Decsor instämmer äfven mangen, som lskar att letva i det förflutna, i dessa Teghrs ord: Hen högre älskar jag hösten dock, blekkindad angel med gullyul lock. , som alven besunno oss ibland detta stora gutal al promenerande, bade mycket alt gora r all genom de al tolk hnvimlande gangarne ch stigarne komma till staden, der vi på hungiga theateru ville bevista uppforandet al den olfanuawude homedien al Hulberg. Al inrattningar, som valgorande böra inverka a de unges bildning och moralitet ibland klaser, der de vanliga sorstroelserna sa latt kunna rarta, torde bora namuas Handtverkarnes sängorenvig , hvilsen om Sondags eltermiddagarne ar stud sammantraden och osningar. Under i ichliga larares ledning sar man har böra sangsvvartecter, alvensom storre körer, utioras pa ett äanska llitredestallande såt al de unge uSvenlenen, dom genom denna sorädlande sysselsattMing echalla hInaedod och bag för sangen. Huu wycsel vore ej dadana föreviugar all rekommendera ibloud handtverkare älven pa andra tallen, ull sysselsattutug de lauga Svudagsaltarne under var nordiska viuuter! Micuaclt-dageu koufsirmerades nattvardsbarnen hopennawns alla peoteslantiska hyrkor. vi ervilstade deunna hogudlignet i slottskyrkan på ortfsuansborg, der nyrkonerde Pauli lorrattade uddljensten och slornhnorde barnen. Sedan det Manliga fsochoret sorolggatt och eti tal blilvit halet, toresom en vacker och hogtidsig ceremoni, om danska hytkans ritual soresgitver: Läraren sar nungen Ull uvarje barn sarshi ut och sramlafler Ucune fragor al ungesår soljande lydelse: ) Assager du dig djesvulen och allt hans ö vera! 2 Iror du af allt dit hjerta på Gud fader, Son och uden stelige Ande? ) YhUL du af allt diu lyjerta hålla ditt döpelsesorbund tl din sula andalyhl? Sedan de tramotanda hHäagorna bivit med ja edvarode, laliar läraren barnets hand sasom en ehraitelse på det gilna soltet. ba detta försigSatt, lagger presten sin band på den unge verldsorgateus bjesda och uttalar högt nagra språk liet verser ur bibetz, och det olika tor hvarje, ormodeligen lampadt elter uvars och ens inre tunelng och andeltga benosl. Det unga hjertat, nd denna tidpunkt al hivet sa oppet lur det zoda, sball sakert långe bevara hagkomsten al serea heliga losteu, i en al lilvets vigligaste stunjer algtiua intor Cud, och enskildt emotstagne en alsaad larare. Deno djupa kansla och resigiosa varma, med uvilken denna handling sorattades al den utmarkte laraten, hade alven anorarne med sig nagonting sublimtoch hänrat Uivw detta, gjordes äfven några andra besök n0Un lemsme, och bland dessa i Varsru kyrkan, hum i seduare Hden ernallit sin storsta prydnad bt Toorvaldseos skona masterverk aåChristus och I saar. Ölver allaret står Forsonaren i hela sitt milda majestat; en evig kärlek talar ur hans blickar, och med oppvade armar tyckes hnau Ulsaga de U05tefulla orden, som älven äro unbragta på lotstallningen: Kommer ull mig J lle! Pa begge sidorna af kyrkan stå aposuarae, 6 pa hvarje sida. Forsjunkne i åskadande 11 dessa storartade, hårliga skapelser, väcktes vi 1 1 ) 1 I. 1 I 4 F. 757 DD .