Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1846, sida 1

nens sinne, lyssnade örat med välbehag till de brusande tonerna från en stor orkester, bestäende af fem sullstämmiga musikhorpser, placerade på åtskilliga ställen ett stycke ifrån hvarandra. I konsertsalen presiderade den utmärkte Lumbye med sin utmärkt skickliga, väl inofvade orkester ; på cirkus visade Liphardtska sällskapet sig såsom honstberidare, jemte et antal araber, som vexelvis med dess medlemmar uppträdde med sina förvånande bevis på styrka och vighet, ådagalagde i de mest balsbrytande språng och luftiga kullerbyttor. På theatern gaf det sorstnämda sällskapet derjemte pantomimer och baletter. Dessa sörlustelser omvexlade oupphörligt med hvarandra från kl. 7 e. m. till 4 om natten, oberäknadt karusellen och rulschbanan, der vånnerne af den starkare rörelsen sökte sin förlustelse, samt ett större, ganska vackert fyrverkeri, som afbrändes i tvenne aldelningar. Ibland nöjen, på hvilka Tivoli bar ett bjuda alla åldrar och tycken, intager dock den Lumbyeska orkestern under sin hogst sörtjenstIsulle anförare det första rummet. Herr Lumbye komponerar och arrangerar sjelf storsta delen af den musik, som uppföres, och ban gör det på ett sält, som lifligt underhåller interesset. Han är en musikalisk målare, som visar att han rätt förSlätt uppfatta karakteren af sitt folk och sin tid. I sin Tour paa Dyrehavs-bakken liter han, i ett charivari af velvande positiver och falskt spelade instrumenter, förflytta sina åhörare till Dyrehaven, detta så mycket besökta ställe, hvars sorlande lil i denna bumoristiska tonmålning fullkomligt återgifves. I samma anda voro Pa-, riser-Studenter-Valiz och Champagne: galopp. I den forre tycker man sig höra en samliog glada studenter, som på fönster, dörrar och bord söka att frambringa allehanda toner. Nägra höras pingla på tomma glas; andra åter angilva i forte-satserna de starka taktdelarne med — pistolskott, Under champagne-galoppen hör man de swällande korkarne och de klingande glasen. Ibland de stycken al sannt musikaliskt värde, som denna afton uppfördes, må nämnas det Nordiske Studenter-möde, uti hvilket man emellan vackra och rikt modulerade ölvergångar borde de härliga melodier, som de trenne tikenas studenter sjöngo i Köpenhamn förlidet är, lramträda i all deras originella och djupt gripande skönhet. bet var en skandinavisk tonmålning, hvilken med den djupa känsla och underbara tjusning, som vära gamla solkmelodier ega, hänlorde och fängslade ahörarne. Denna fest i Tivoli, gynnad af det skönaste väder, var säkert besokt af 46 eller 48 tusen personer, hvilket antal med det till 5 mark (I R:dr r:gd:) förböjda inträdespriset shulle lemna en rätt god behållning åt grundläggaren af detta de omveslande nöjenas glada hemvist, Hr Castensen. Man läser på ett ställe om Tivoli: En ukjendt plet bag Vold og Graf, soruden Blomst og Shygge, var Stedet kun, bvor Åar for Aar nu Gledens Genier bygge. Så har en enda man, enom sin smak och sin uppsinningssörmåga, grundlagt ett litet rike, der ban öfver en ganska talrik befolkning för spiran, utan allt förtryck; ty sångsudinnorna äro hans statsråd och nojena bans litvakt. For att ersåtta Tivoli äfven sedan den kulna hösten jagat glädjen inombus, bygges nu ett stort Casino på Amaliengade, hvarest ibland andra lustbarbeter den slydda sommaren skall representeras at en större vinterträdgård, der man ibland blommande kamelier och andra den milda soderns doftrika blommor vandrar under pomeransers och cypressers skugga. Snart han saledes den skona konungastadens glada besolkning lustvandra i en ständig sommar. i (Forlsalles. —