Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1846, sida 2

21 14 PORTUGAL. Franska tidningar hafva bekantgjort detaljerna af den sista kontrarevolutionen i Lissabon. Holvet bade, såsom redan blifvit nämndt, genom konungens kabinettssekreterare förmått Lissaboner-banken att förvägra ministeren ett nödigt lån. Ministeren hindrades genom Palmellas diplomatiska ängslighet att taga de afgörande steg, hvilka allena skulle varit i stånd att sönderslita kamarilla-intrigernes nå. På samma gång bade genom municipalgardets ex-befålhafvare, Dom Carlos Mascarenbas, en inbiten Cabralist, vunnits cheferne för hufvudstadens garnison. Den 4:de var allt förberedt till störtandet af Palmellas ministere, men hvälfningen sattes dock först i verket natten till den 7:de. Vid midnattstiden (man synes i Lissabon, liksom i Madrid, företrädesvis manövrera nattetid) lät drottningen kalla till sig Palmella, Bomfim och några andra böga embetsmän, förklarade dem helt kort och godt, att hon beslutat att ändra ministere, och förelade hbertigen af Palmella till underskrift ett dekret, genom hvilket marskalk Saldanha uppdrogs att bilda en ny ministere. Efter några invänningar och en erhållen vink derom, att palatset var omgilvet af Cabralister, undertecknade Palmella dekretet och derefter äfven Bomfim, krigsministern, ep order till trupparne, att i dagbräckningen församla sig på paradplatsen i nårheten af slottet. Drottningen aflägsnade sig häruppå; men när Palmella och Bomsim älvenledes ville aflägsna sig, förklarade man dem, att de tills vidare finge stanna qvar i palatset, och ännu den 7 på aftonen befunno de sig i arrest. 1 enlighet med den af Bomfim undertecknade order, församlade sig trupparne den 7:de på morgonen, alla poster fördubblades, patruller med skarpladdade gevär genomdrogo gatorne, och artilleri fördes upp på paradplatsen. Åilt förblef emellertid lugnt, och drottningen utfärdade en proklamation, uti hvilken man låter henne snacka om aden triumferande anarkiens afgrund och monarkiens och den konstitutionella kartans räddning genom den nya ministeren. Kartan skall icke afskaffas genom ett dekret, men erbålla nödiga ändringar.o Afven syntes i statstidningen dekretet, rörande de nya ministrarnes utnämning. För större säkerhets skull afsattes straxt alla af den störtade ministeren utnämnde regementscheser, hvilkas platser intogos af de för ett par månader sedan aflågsnade cabralistiske officerarne. Åfven denna operation gick lugnt för sig, blott i ett regemente visade sig missnöje, och en officer blef skjuten af en ung underolsicer. Nu kunde regeringen obehindradt upplösa nationalgardet och på 30 dagar suspendera de konstitutionella garantierna, hvarigenom den nedrige Saldanhas förräderi mot den konstilutionella friheten fullkomnades. Marskalken, hertigen af Terceira, har blifvit utnämnd till militärbefälhafvare i de norra provinserna, och markis Fronteira, en bror till Mascarenhas, till civilguvernör i Lissabon. Septembristerne, i början olverraskade af juste-milieu-ministerens plötsliga störtande, tvekade dock icke att rusta sig till motstånd emot den cabralistiska reaktionen. De fleste skyndade öfver till andra stranden af Tajo, hvarest Dom Cesar de Vasconcelhos höjt insurrektionens fana. Med otälighet albidade Septembristerne ankomsten al den engelska flottan på Tajo, och räknade tillika på 4 a 5000 spanska progressister, som skola befinna sig i depoterne i Cascaes och Peniche. De franska berättelserne gå icke längre, än till den 8:de Oktober; men man har mliser öfver London, som gå ända till den 12:te. Ett dekret af den 10:de suspenderar Cortes-vakn och förklarar det desamma anordnande dekretet af den 40:de Juli för ogiltigt, emedan det stider mot försaltviagen. Man slutar sig bärattill, att ännu flere reaktionäre åtgärder förestå. Imellertid bar kontrarevolutionen inverkat gyntsamt på penningemarknaden. Öfver rörelserna i provinserne gin go i Lissabon stridiga rykten. Times omförmäler ett rykte, enligt bvilket den till Oporto afsände bertigen af Terceira ögits till sånga af i