Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1846, sida 1

Till Rikets Hoglosl. Ständers Herr Ju budsman! Till laglig beifran får jog ödmjukast anmäla, att underlojtnanten PF. J. Salmson, nyligen suspenderad från sin befattning såsom soreståndare vid härvarande korrektionella arbetssängelse, begalt följande, nemligen: 4:0. I flera är utfärdat sådana valutor och skiljemynt, som de bifogade, till ett belopp af omkring 2000 Rdr rgs, hvarmedeist han tillvällat sig monopoliuni på handeln med föngarne, omkring ett tusende personer på härvarande fästning, så aw de, för sina fitpengar och för alla. de pengar, de kunnat få sig tran föräldrar och anborige eller annorledes tillsände, måst tillvexla sig valutor af Salmson, hvilken derpå vjort sig all den bankovinst, som måst uppkomma dels af årliga räntan, dels af monopoliet, dels af alla de valutor, som blifvit förnötte eller eljest förlorade; och dels af alla de valutor, som kunnat bestridas och förnekas, såsom misstänkte att vara falske; och bvad kan väl vara lättare, ån att foörlalska sådant mynt? Då lag och grundlag bjuda: att Riksens Ständer allena äga rätt att genom banken utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas (J2:dra 2. Regeringsformen), och att utfärdandet af valutor i stället för skiljemynt är enskild person förbudet, vid det i 7:de kap. 4:ste 3. missgerningsbalken utsatta straff (Kongl; förbudet den 22:dre Oktober 4776 och Kongl. kungörelsen den 24 Mars 4790) kan jag icke förmoda, att någon kan bafva bvarken budit eller tillåtit Salmson att utgifva ifrågavarande valutor; ty om än det foreburna åndamåalet, att hindra fångar från att köpa bränvin, varit det enda och sanna, och icke den egna vinningen varit råtta bevokelsegrunden till dessa valutors utgifvande, så kan dock icke ett sådant ändamäl helga detta medel, ty annars kunde ett ännu säkrare medel lå användas, det att på de supande afskära strupen. Dessutom inträffa tidtals såkallade spritdagar, då alla de sangar, som förfärdiga borstar, snickarearbeten och dylikt, få af en tunna så kalladt sprit, som föres Ull slottet, köpa hvar sin bulelj, lörsatt med något gummilacka, for 4 Rdr b:ko i valuta; och ingen uppmärksamhet är i stånd att bindra dessa spritköpare att i smyg utminutera deraf dt andra fångar och derpå göra vinst. Meu skulle nagon kunna al Salmson uppgifvas och bevisas hafva olagligen befallt eller tillätit de nu af mig angisue valutors utgilvaude, anhåller jag odmjukast, att den måtto blifva i laglig ordning tilltalad, och då åklagarepersonalen bärstådes så många är låtit detta mynt cirkulera opätaldt, så alt en enskild wan som jag ej kan vara säker, att det ej är tillatet, är detta anledvingen, att jag hos Herr justilieowbudsmanuen angifver forhällandet, med anbällau att varda tillerkånd den angifvareandel och beloning för upptäckten af detta mynt, sorlatiningarue bestämma, derest det icke sinues vara vederborligen oktroyeradt, samt att ojälvig aktor milte vara förordnad till målets utförande och vederbörande myndighet ålagd att genast taga i förvar såväl Salmsons böcker och räkenskaper öfver hans bankrörelse, som alla de valutor, som kunna finnas. Då ingen äger fastställa monopolier, kan ock ingen hafva berättigat Salmson att utfärda detta i tidningen Malmö Nya Allehanda N:o 37, den 10:de Maj 4842 införda påbud af honom. aTill förekommande af missförstånd, får jag alillkännagilva, att de såkallade valutor, som asångarne i stället för vanligt mynt erhålla för aderas arbete inom inrätiningen, endast äro gälolande inom slottet, och i foljd deraf ej af amig inlosas från någon annan, än sangpersoanalen och entreprenören för spishallningen. FE J. SaImson. a