gilvande. Rendsburgs borgare ochiuvanarue gal. vo, dagen efter all han blilvit ställd på fri Tot, en fäst till hans ära. Vid hans äterkomst till Kiel, den 16:de Oct. , emotiogs han med en stål (till och med kanonsallvor saknades icke), som om det varit eu konung, och troligtvis med mycket mera enthusiasm, än wängen sådan. Han beledsagades asen ollig solkmassa, under de mest enthusiastiska jubelrop från bangörden hew till sin boning. Om aftonen var staden illuminerad och många hus försedde med sinnrika, på politiska sorhallanden anspeglande transparanger. Olverallt på gatorna dånade sängen SchleswigHolstein, men inga oordentigbeter soresollo. Vakten var dock förstärkt, och soldaterna försedde med skarpa patroner. Under sjelfva täget visade sig dock ingen polis eller militär. Hr Zawisca, polsk emigrant, men sedan flere år tillbaka officer i belgisk tjenst, bar, efter alt för någon tid sedan, såsom misstänkt för delaktighet i polska sammansvärjningen, hafva blilvit arresterad i Dresden och utlemnad åt preussisha undersoknings-kommissionen, nu blifvit sorsatt i frihet. Ryktet om prins Waldemars af Preussen tillärnade giftermål med en dotter at Bettina v. Arnim bestrides. SCH W EITZ. Genf den 12 Oct. Lugn och ordning äro fullkomligt återställda. Folk spatserar på gatorna som om ingenting förefallit. Den provisoriska regeringen, som är ingenting mindre än ensidigt sammansatt och bestär af duglige män, tillvinner sig allt mera förtroende. bet ultra-radikala partiet vill dock anarki och har gjort försök att uppegga lolhet, troligtvis för att genomdrilva sina kommunistiska planer. — Revue de Geneve gör reda för, huru det tillgick i stora rädets sista session. Ungefär 400 medlemmar af denna rädslörsamling voro närvarande, hvaribland alla de katholske. Under det herrarne diskuterade deröfver, om stora rådet skulle upplösa eller ajournera sig, så inträdde berrar Fazy, Decrey och Mäller i salen, och den förste förklarade i folkförsamlingens namn stora rådet för upplöst, hvaruppå presidenten befallte bonom gå ut; tillika uppreste sig en deputerad och ropade: Vi skola blott vika för väldet! Det behöss alls icke, svarade Fazy, folket kommer just nu, och folket störtade verkligen i detsamma in i salen, då rädsherrarne lemnade densamma, utan att dock någon af desamma forolämpades. — Flere statsråd hafva slyktat till Savoyen. Det lägges den afdankade regeringen till last, att hon betraktat katholikerne säsom sina hufvudstöd. Revolutionen har för öfrigt icke varit särdeles blodig. De dödes och sårades antal stod allsicke i något förhällande till det myckna skjutandet. På regeringens sida hafva 6 stupat och 42 blifvit särade, utom dem, som blifvit intagne i private hus. Folkets förlust bestiger sig endast till 3 döde och 35 sårade. Striden tycks således ej haft någon förbittrad karakter. — Skadan å bus och materialier 0. 8. v. anslås till 400,000 Fr. Regeringarne i Wallis och Freyburg hafva, uppskrämde af tilldragelserne i Genf, redan vidtagit försigtighetsmått. ITALIEN. Rom den 7:de Oct. Det försäkras, att Ians Heligbet Päfven beslutat att för alltid upphäfva dödsstraffet i sina stater, och i dess ställe införa lifstidsfästning med tvångsarbete. Enligt sydfranska tidningar har pafven i siälle för kardinalkongregalionen, som satt sig på tvåren emot hans och kardinal Gizzis resormplaner, utnämnt ett statsråd (consulta di stato), som bestar af understatssekreterarne, de prelater, som i Rom bekläda de bögsta posterna inom sorvaliningen och några lekmän, som sramdeles komma att utnämnas. Courrier de Marseille förmäler från Neapel af den S:de Oktober, alt denna dag derstädes i rasat en våldsam orkan, som anställt mycken