Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1846, sida 1

likar i Tyskland ansenliga förmåner: hansestädernes köpmän nedsatle sig i underläto de icke, att, likasom i Norri kalla handtverkare från sitt sådernesland 1570 beviljades dem, att vid sina sisbeläs Skane hafva tyska handtverkare, och att a verkligen der insunno sig, synes af Eriks af Pomern och Drottning Margarethas stadga om fiskeri och köpenskap för kopmånnen i Skåne. Gotilands stadslag uppräknar öfver 20 särskilta handtverk, och det lider intet tvilvel, att ju många, måhbånda de flesta, idkades af tyskar. Denna lag är det äldsta; säkra bevisat för tillvaron af handtverksskrån i Sverige. Den stadgar, att hvart och ett skrå eller ammet skulle bafva två förmän eller bisittare; hvarlörutan verkmästare funnos, som skulle prölva tillverkningarnas godhet. Tidpunkten för handtverksskrånas uppkomst i de ötriga delarne af riket är svärare all bestämma; ty dessa inrättningar omtalas hvarken i Bjerkoa-rätten eller i den nyare allmänna stadslagen. ben sistnämnda lagens stadgande, alt ingen handtverkare skulle ega rätt all idka flera yrken, ån ett, går blott ut på alt förekomma tvister mellan nåringsidkarne Enär icke en gång 1756 års lag innehåller något uttryckligt stadgande om handtverksskrån, så kan man likaså litet af stadslagens tystnad draga den slutsatsen, att de i 14:de seklet icke funnos. Uti en at Stockholms stads politie-, embets och byggnads-kollegium d. 20:de Okt. 4855 algilven förteckning på samtliga i Stockholm under skrå lydande handiverksembeten, hvilken äfven innehaller uppzift om de stadganden, som tjena dem till esterråtlelse i afseende på gränsorna för deras arbetsrätlighet, nämnes ett af konung Magnus Eriksson år 4556 utsärdadt bref säsom grunden for skråddare-embetets rätt att betjena allmänheten med nya klädespersedlars förfärdigaude och gamlas lagande; men som innehället af detta bref ej närmare anföres, så väga vi icke, på grund deraf; antaga, alt skrådddarne redan då egt ett oget skrå. Att dessa handtverkare, ätminstone i det 15:de seklet, varit forenade i skrå, bevisas dock af Gustaf I:s år 4556 för dem utfärdade skräordning, hvarest Konungen säger sig halva astadsåstat de friheter och privilegier, som skräddareembetet i Stockholm uti vare sramledne försäders kiksens Ilerrars och kounngars tider nädeligen forunnade och gifne åäro.4 Frän det 15:de ärhundradet äger man flera ovedersägliga bevis, att handtvecksskran funnits i Sverige. Carl IX bekräftade den 7:de Aug. 4602 den skraordning, som murmåstars-embetet i Stockholm daf sormännen samt borgmästare och räd för etthundrade femton år sedan undsätt. a Denna sbräorduing bade således första gången blilvit stadsastad år 4487; men sjelfva skräet, som redan då ade sina förmån, var troligen änau äldre. I dea kungliga stadfästelsen säges, att konungen gillat den gamla ordniugen till dess bokstafliga innehåll, endast med det undantag att han till penniogeböter förvandlat de böter, som förut utgått i vax, demedan samma vax hafver varit uti den papistiska tiden till deras afguderi brukadt.a Dokumentet forräder skräets tyska ursprung och visar älven, så vida stadfästelsen i denna punkt får antaga vara bokstaflig, att murmåstarne redan är 1487 bildade ett sbhutet skrå. Då enligt Calmare recess af är 1474 och Sten Stures samt riksens räds förordning af är 4485 gauldsmedslärlingar borde tjena vissa läroår och göra mästerstycken inför verkmästarne i Stockholm innan de fingo nedsätta sig såsom wmästare i rikets ståder, så lydde äfven dessa bandtverkare på den tiden under skrå. Stockholms skomakare och garfvare utgjorde tillsammans ett skrå, hvars stadgar före medlet af 45:de seklet sammanfattades i 66 kap., hvilka jemte några sednare tillägg år 4474 stadfästades af stadens borgmästare och råd. Skråordningen innehålAR ar a AD 2