Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1846, sida 3

doren ber nu presidenten om tlillatel-e at doda tjuren i frihetens, drottningens. konstitutionens eller i hvarje annat lika så högt aktadt löremåls namn. Efter erhållen tillåtelse, kastar han sin halt i vadret och blandar sig bland Ba näilileros som sortiara att reta djuret. I detsamma detta varseblir slöjan af skarlakan, den färg, som isynnerhet är det forhatligt, störtar det sig väni igen på maladoren, hvarefter Chuloerne allågsna sig, och nu börjar tvekampen. For den, som första gången ofvervaraår en tjurfäktning, ar nu oS0m hicker inne, då han gripes af do starkaste Simtesrörelser söm man kan skakas utaf. eninae sång ryste tiltoch med de af vana mest härdade åskådare lika så mycket sem jag, och det icke utan orsak, såsom jag snart kommer att visa. T a hi0 machien (striden emot tjuren) grundar sig på tjurens dumhet och förn smiigast på det säll, på hyilkel han ser. Lom ögonen silla på sidorna af hufvudet, ser tjuren mycket väl hvad som är på hans högra eller. venstra sida, ja äfven hvad som är rakt framför honom, när det blott är på så stort asstånd, att de begge ppuradierne kunna träffa tillsammans och förena sig på detia soremål; deremot ser den icke tydlis et en man, som står tatt sram söor den. När matadore går rakt emot tjuren och på 3 stegs afstånd h ller sin rödh slöja sramför de! n, narrar han lätt tjuren och får den til att rusa på slöjans fiaddrande veck, medan han räddar sig sjelf genom att hålla slöjan ut ifrån sig. Maladoren håller värian i den högra och muttetan i den venstra banden. Han ställer sig midt för ljuren, på kort afstånd. och intager sin position i en blink, utan aLlt först visa sig långt derifrån; sedan nårmar han sig ännu mera och håller sin in u he a sramiör de 0. Tjuren störtar nu föysande med sramatiutadt hulvad inpå det röda klädet och passerar i den hastiga fart, uti hvilken den är, mat högra sida; den stryker förbi honom under hans