stöter denne i gevärspipan, lägger derofvanpå något förladdning och derefter kulan. När knallhalten exploderar, så exploderar äfven bomullen. Alla, som osvervarit de af mig med detta preparat anställda försök, bafva utan undantag funnit sig lullkomligt tillfredsställde; icke ett enda aMeno har lätit sig förnimma. Sanningsenligheten af hvad jag bär ofvan anfört bevittnas i nedanstående altest, afgilven af lvenne utmärkte, med bruket af skjutvapen förtrogne män. I det jag nu öfverlemnar denna min upptäckt samtidigt till Tyskland, Frankrike, England, Ryssland, Amerika och öfverhufvud till begagnande i alla länder, önskar jag, att den snarligen måtte blifva bragt till den högsta grad af fullkomlighet, och vågar åfven tillitsfullt hysa det hopp, att al vederbörande höge Regenter och Regeringar blilva ibagkommen med något, hvilket jag, såsom kemikus, vill kalla aquivalent. Ios resp. redaktioner af inoch utuländska tidskrifter stadnar jag i stor förbindelse, om de, genom att i sina blad återgilva denna uppsats, bidraga att göra min upptäckt så spridd som möjligt. Braunschweig den 5:te Oktober 1846. D:r Otto, medicinalassessor och professor i kemien. Attest: Undertecknade halva i går, den 4:de Oktober, uti härvarande laboratorium öfvervarit de första försök, som blifvit anställde med exploderande bomull; i dag halve vi öfvertygat oss om de fullkomlist tillfredsställande resultater, som i skarpladdade skjutgevär medelst den kunna åstadkommas. — Braunschweig d. 5:te Oktober 4846. Hartig, A. von Schwazkoppen, D:r. Forstiaul. Ösverjägmåstare. I sammanhang härmed torde sörtjena anföras hvad en annan kemikus, professor C. Himly i Kiel, tänker om den ifrågavarande upptäckten. Uti en till Börsen-Halle insänd artikel yttrar sig bem. vetenskapsman derom sålunda: Do egenskaper hos den s. k. exploderande bomullen, hvilka au, såsom en ny produkt af vår uppfiovingsrika tid, taga en större publiks uppmärksamhet i anspråk, lemna intet tvifvel öfrigt, att ju med detta preparat endast och allenast bör förstås bomull, som blifvit inpregnerad med xyloidin. Några dermed anställda försök bekräfta till alla delar denna förmodan. Upptäckten är icke ny. Xyloidinen upptäcktes af Braconnat, och redan år 1839 löreslog Pelouze densamma , såsom varande en lättförbrännelig substans, till användande vid arlilleriet. Han uppgilver, att papper, linneväl, kaltun, och alltså äfven bomull, medelst blotning i saltpetersyra af 1,5 spec. vigt, samt derpå följande uttvättning i valten, I3:a sig till detta åndamal bereda. Hvar och en, som vill frambringa exploderande bomull, behölver endast under loppet af en hall till en minut lata vål renad och fuktfri bomull ligga i blöt i salpetersyra af nyssnämnde specilika vi. st, eller ock i röd, rykande salpetersyra (lörtunnad syra duger icke) samt derefter sorgfällivt i flere valten uttvälta och derefter väl torka densamma. Den är då inpregnerad med xyloidin och färdig till förvandling. vid upphettning af sallpetersyran med bomullen upploser sig denne utan någon gasutveckling, och häller man under omröing denna upplösning i vatten, så erhaller man en, bomull liknande, hvit, fast massa, som år ren xyloidin. ben verkar imellertid icke så kraftigt, emedan massan under torkningen blir