Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 oktober 1846, sida 2

——— ———— ingen återkallelse, utan ett förnyande af uppdraget, eller sastmer ett egentligt uppdrag. Desto rättmätigare var Montandons förvaning, att ej se na gra penuingar. Men talamod! äf-en dessa skulle anlända. Med förhallning-order af den 17 Mars inga 500 francs, med den underrättelsen, att man skulle öfverstyra en vexel på 2500 francs för honom till Tiflis. Så otillräckliga dessa summor ock tycktes vara, så begaf Montandon sig dock i April på vägen, men kunde likväl, qvarhållen af den ogynnsamma väderleken i Trapezont, ej förr än den 2:dre Maj inträffa i Batum, hvarifrån han skref till Tiflis till Franska konsuln, i och för de 2500 francs. Den IO:de Maj hade han ännu icke fått nagot svar. Då säg han öfverste Brosiloff, som kom från Tiflis, och färdades till Uzurghete; af honom fick han veta, att ingen anvisning för hans råäkning inträffat. Enligt hvad man sedermera med säkerhet erfor, hade alls ingen sådan blifvit afsänd från Paris, Emedlertid omnämndes i ett bref från Lietard att Bechenec hade underhandlat med Dadianen, som föröfrigt fortfor att i hela dess vidd respektera Circowichs företrädesrättighet. Sålunda var det då ute och förbi med Mingrelien, men Montandon förlorade likvål icke modet, utan riktade sin blick på andra trakter, som i hans förhållningsorder omnämndes, och köpte Guriels skogar om hvilket köp han under den 6 Juni underrättade markis de Preigne. Han sjelf återvände till Konstantinopel, der han mäste skatta sig lycklig att såsom lärare i naturhistorien finna en tillflykt vid Storherrliga medicinska skolan i Galata Serai,