Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1846, sida 3

—— — ————————— a halla om tillåtelse hos ortens befälhafvare, herr Michelazzi. — Som jag föröfrigt gerna meddelar, tillägger besagde Michelazzi, som är närrarande vid samtalet. Skulle, väl Brosiloff hafva låst om Swift. som låt hemta sin piga tillbaka, för att stånga dörren? Montandon var böjd för att tro det; men då han ånyo under vågen såg sig upphunnen af Kossacker, så förmodade han, att öfversten blott velat vinna tid, för att skicka dokumenter med honom till Zug Didi. Den 7 Decemher anlände Montandon för andra gånger till Dadianen, och öfverlemnade de skänker han medförde. För hans ärende hade det visserligen varit förmånligare, om han medfört någonting)bättre, men skälm är den, som ger mer än han har; också förmodade Ban, att i detta — så väl som i månget annat hänseende, markis de Preignes befallningar blifvit utförde högst bristfälligt. Den 8 December öfverräckte Montandon åt fursten ett kontiaktsprojekt; denne begärde ett par dagars betänketid, och då den resande gifvit sitt ord, att den 10 åter inträffa i Redoute Kaleh. så återstod endast att der inkomma till Brosiloff med ansökan om tillåtelsens förnyande; denne beviljade slutligen också några dagar ytterligare, sedan han länge vägrat. Den 14 återvånde Montandon till Zug-Didi, för att underhandla med Dadianen, som visade sig svår i ganska väsentliga punkter. Salunda skulle Circowichs förvärfvade rättigheter blifva oantastade; han ville ej höra at något fördrag på 99 år, och ej befatta sig med lefvererande af lifsmedel för skogshuggarne. (Forts.)