1927 utv 17 BaHv ÅdÅvta Be BAS VAR JURA eb alltid på sårskilta vägar. Man ser ingal Amerikanskor leda familjens yttre angelägenheter, förestå en handel, eller intränga i den sferen; men man träffar lika litet några, hvilka äro tvungna att deltaga i landtbrukets svära arbeten eller i något af de mödosamma göromåäl, som fordra kroppskrasternas utveckling. bet finnes inga så fattiga familjer, att de göra undantag från denna regel. Om en Amerikanska icke kan draga sig undan de husliga sysselsällningarnas fredliga krets, så är hon å andra sidan aldrig tvungen att gå derutom. Deraf kommer det, att Amerikanernes bustrur, som ofta röja ett manligt förstånd och en fullkomligt manlig själsstyrka, i allmänhet bibebålla ett mycket fint utseende och alltid till såttet alt vara förblilva qvinnor, ehuru de stundom till förståndet och hjertat visa sig såsom män. Lika litet hafva Åmerikanerne någonsin föreställt sig, att följden af de demokratiska grundsatserna kunde blifva tillintetgöorandet af männens välde och bopblandningen af myndigbeten i familjen. De äro af den tanken, att hvarje förening, för att vara verksam, bör hafva ett ösverhufvud, och att den äktenskapliga föreningens naturliga öfverbufvud är mannen. De srånkänna således icke denne rättigheten att styra sin make, utan tro, att i mannens och qvinnans lilla samhälle, liksom i det stora politiska, demokratien har tull föremål det nödvändiga ömsesidiga väldets ordnande och legitimerande, och icke allt våldes upphälvande. Denna åsigt tillhör icke ensamt det ena könet och bestrides icke af det andra. Jag bar icke märkt, alt Amerikanarnes hustrur betraktade den äktenskapliga myndigheten såsom en lycklig usurpation, eller att de ansågo det förnedrande att underkasta sig den. Jag har tvertom tyckt mig finna, att de gjorde sig en viss ära af sin viljas frivilliga undergilvenhet och satte sin storhet i att sjellmant böja sig under oket, men icke i att undandraga sig det. Sådant är åtminstone tänkesättet hos de dygdigaste; de öfriga tiga, och man hör ej i Förenta Staterna någon äktenskapsbryterska hogljudt återsordra qvinnans rästigheter, under det hon trampar under fötterna sina heligaste pligter. Man har ofta gjort den anmärkningen, alt i Europa ett visst lörakt röjes midt i sjelfva det smicker, som männerne slösa på qvinnorna. Ehuru Europeeu ofta gör sig till qvinnans slaf, ser man dock, att han aldrig uppriktigt anser benne såsom sin jemlike. I Förenta Staterna berömmer man sällan qvinnorna; men visar dagligen, att man aktar dem. Awmerikanerne visa ständigt fullkomligt sortroende till sin makas förstånd och en stor aktning för hennes frihet. be anse hennes förstånd äga lika stor förmåga som mannens, att uppdaga rena sanningen, och hennes bjerta nog styrka att följa den; de hafva aldrig sökt att skydda den enas dygd mer än den andras mot fördomarne, okunnigheten eller fruktan. I Europa, der man så lätt underkastar sig qvinnans despotiska välde, tyckes man emedlertid frånkänna henne några af menniskonaturens största egenskaper, och betrakta henne såsom en förförisk och osullkomlig varelse, och hvad som icke är särdeles underligt, är det, att qvinnan sjelf slutligen ser sitt våsende i samma ljus och nästan såsom en soretrådesrättighet betraktar den rätt, man lemnar henne, alt visa sig småsint, svag och rädd. En Amerikanska fordrar icke sådana rättigheter. Man skulle å en annan sida kunna säga, alt vi i afseende på sederna gifvit mannen en ganska egen frihet, så att det gilves liksom en särskild dygd för honom och en annan för bans maka, och ait allt efter den allmänna opinionen samma handling kan vara ömsom ett brott, ömsom blott ett fel. Amerikanerne känna icke denna orättvisa delning af pligter och rättigheter. Hos dem ådrager sig förföraren lika stor vanära, som hans 2—