Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1846, sida 2

UTRIKES NNILIHETER. FRANKRIKE. Paris den 4 Oct. På börsen synes man hafva lätit ingifva sig någon farhåga genom en af I. des Debats ur spanska tidningen Heraldo reproducerad artikel, enligt hvilken engelska amiralen Parkers eskader skulle återvända till Cadix och förstärkas genom 8 krigsskepp från Medelbafvet. — Guizots svar på den engelska noten, eller såsom somliga säga, protesten skall den 530 Sept. affärdats till London. — Uti lörstaden S:t Antoine hade en stegring af 4 centimer i brödpriset den 30 Sept. på aftonen framkallat allvarsamma oroligheter. En barrikad uppkastades, municipalgardet försökte förgälvos alt skingra folket, en bataljon linieinsanteri måste uppbådas, och folket förströdde sig sörst emot midnatt. Ingen synes hasva kommit till någon skada. Man väntade likväl att aftonen den 4:ste se oväsendet förnyadt. — Prins Joinville låg den 24 Sept. med sin eskader vid Spezzia. Han höll sina ordres mycket hemliga. Man menar att han finge göra en kryssning vid spanska kusten. ENGLAND. London den 2 Oct. Det beter att kabinettet kommit till det beslutet att icke sammankalla parlamentet i November, ehuru lord Russel liksom vice konungen i Irland är öfvertygad om nödvändigheten af denna åtgärd. Premier-ministern skall blifvit öfverröstad af lord Grey och hans anhängare. Farbågor för besvärliga förfrågningar beträffande spansk lörmålningssrågan förmenas hafva utöfvat sitt inflytande på pluralitetens inom kabinettet åsigler. Notiserne från Irland låta bedröslige. Nöden och folkets förtviflan äro i ständigt tilltagande. Det bar den 28 e. m. kommit till ganska allvarsamma oroligheter i Dungarvon, hvarest militären sköt på folket och dödade flere individer. Hela trakten emellan Waterford och Cork skildras såsom befintlig i ett tillstånd af den bögsta gäsning. Regeringen i England bar utfärdat ordres om flera regimenters inskeppande till Irland. Herr Waghorn bekräftar i en note till londonerbläden sin ankomst till Dover, men anmärker, att ölverlandyosten kommer efter och alt ban blott reste före att bana vägens. Underrättelser från Algoa-bugten i Cap förmäla att engelska trupperne framryckt till Xei-floden och efter en kort strid drifvit kaltarne öfver floden. De flyendes qvinnor och barn, äfvensom en stor mängd boskap hade fallit i Engelsmännens händer.