Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1846, sida 2

UTRIKES NYHETER. i FRANKRIKE. Paris den 28 Sepi. Gaglianis Messenger, som går och gäller för engelska beskichningens halsolsiciella organ, säger att denna beskickning bar aflätit en protest emot Montpensiers förmålning med spanska insantinnan. J. des debats, franska ministerens balsolsiciella organ, påstär deremot att franska minis eren ej erhällit en sådan. Såkert är imellertid, att, om icke någon protest, likval ett meddelande från engelska regeringen blifvit tillställdt den sranska. Detta meddelande lär utrycka Englands missbelatenhet med den brådska och hemlighet, med hvilka hela förmäluiogsaftären bedrilvits, men endast inskränka sig till allmänna anmärkningar. Å en annan sida sormenas England påyrka Montpensiers alsågelse af dess rättigheter till franska thronen, och denna alsägelsefråga utgöra tvistepunkten emellan England och Frankrike. Huru härmed än må förbålla sig, kan man imellertid taga för afgjordt, att, eburu freden visserligen icke sväfvar i någon fara, likvål det goda förståndet emellan Frankrike och England blisvit stordt. Franska oppositionen sröjdar sig derosver, att lord Palmerston, som i denna affär blilvit öfverlistad af Guizot, skall af hämnd arbeta på dennes störtande. Den 28 Sept. på morgonen afreste Hertigarne af Montpensier och Aumale till Madrid. ENGLAND. London den 30 Sept. Spanska förmälningsfrågan sysselsätter fortfarande engelska pressen. Morning Herald har en korrespondensartikel från Paris, som tyckes sprida mycket ljus olver denna fråga. Såsom den framställer saken, hade lord Aberdeen och hr Guizot visserligen kommit ölverens, alt spanska drottningen blott finge lormåla sig med en prins af huset Bourbon och ait England samtyckte till Montpensiers sormålning med insantinnan, så snart drottningen nedkommit med ett barn. Under hand gjorde evkedrottningen Aberdeen förslag om infantinnans förmälning med en prins af Koburg, men hvilka förslag Aberdeen yppade för Guizot med den anmärkning, att de i hänseende till den föregående öfverenskommelsen blifvit tillbakavisade. När Whigs sedan kommo till styret, begärde Guizot af lord Palmerston stadfästelse af den med hans företrädare afslutade öfverenskommelse. Vissa manövrer i Madrid skola väckt franska regeringens farhägor, och när lord Palmerston lemnade 3 särskilta meddelanden i samma ärende obesvarade, förklarades för honom i en fjerde not, att, enär franska regeringen icke kunde erhålla stadsästelse af öfverenskommelsen, så ansåge den sig nu för berättigad att handla såsom den för sig tyckte vara tjenligast. bet oförklarliga i denna berättelse är Palmerstons föregifna envisa tystnad; det blir derföre att afvakta huru regeringens organ inom pressen kommer att förklara saken. Nöden i Irland förvärras jemt ochi följd deraf tilltager älven osäkerbeten till person och egeudom. I Clashmore ölverfollos de der till ett möte församlade myndigbeterna i orten af en ursinnig folkskara och hade varit förlorade, derest icke en trupp dragoner framilat till deras råddnirg. Bland de angripne befann sig lordlojtnanten (landsbösdingen) i landskapet, lord Stuart de Decies, som under ett stenregn må. ste gripa till flykten och kuappt kunde rädda