Hvad vi för några veckor sedan förmodade bar till punkt och pricka inträffat: våra resp. publicistiske medbroder täfla, så all säga, med hvarandra i att anse uppträdet i vestibulen å hårvarande laudsböfdingeresidens den 17:de sistlidne September såsom något så rent al befångdt, alt de vilja betvisla dess verklighet. Posttidningen vill icke såtta tro till vär berättelse om ifrågavarande uppträde derföre, att den sjelf uti ett soregaende nummer berättat allmänheten, att II. M. konungen mottes af landshöfdingen vid länsgränsen, och den uppmanar oss att lorklara aden underbara omständigheten, huru grelve Loawenhielm kunnat på samma gång befinna sig avid länsgränsen och i residenset, en kort stund 6(sore I. M:ts ankoms!.o — Nu är det väl besalt svårt gatt begripa, hvad ingen annan kan förstån, ännu svårare att asorklarao detsamma; men som uti ifrågavarande fall obegripligheten och dorimligheteno endast existera uti Posttidnings redaktionens föreställning, så är det hlott för henne som vi bafve att göra det obegripliga begripligt, och det tro vi oss kuuna göra helt enkelt derigenom, att vi göre Posttidningen uppmärksam på, alt det mellan grefve Lowenhbielms sammanträffande med H. M. Konungen på länsgränsen och hans sammandrabbande med de Högstdensammes ankomst albidande korpsche