UTRINK ES NUÄKUHEILEZkRE. FRANKRIKE. Paris den 22:dre Sept. Den Spanska förmälningslragan tager allimanna uppmärksamheten nästan uteslutande i anspråk. Det är icke utan att man med anledning af eugelska pressens hbaftisa språk och Carlisternes demoustrationer hyser sarnagor för de följder den kan medföra. Grelve ålontmolius flykt från Bourges bar lyckats, ty det utspridda ryktet ow grefvens ertappande i Limoges besinnes ogrundadt. Grefven tog icke vägen till Spanien utan till London, hvarest han inträffade d. 20:ude och iaktiager det slrangaste incognito. Cabrera, som redan den 48:de ankom till London, skall verkswällt sin flykt med engelskt bistand, en förmodan som vinner stöd derigenom, att man i Loudon var förr underrättad om Cabieras alvihande, än i sjellva Paris. Det talas älven om eu koalitiou emellan Carlister och Esparterister, avågabragt genom lord balmerstons bemedling, men det låter för onaturligt för att sortjeua trovärdighet. Grelve Montmolin hav till J de debats och Conslitulionel ivsändt eu problamation, daterad Bourges den 42:e Sept. Han uppmanar Spanjorerne att understodja honom i hans rättvisa sak ; ban känner inga partier, vill gilva lidsenliga institutioner, skydda den heliga religionen m. m. shikt iegitimistiski pladder. Franska oppositionspressen upptager efter Times den nagot otroliga historien, att grelve Bresson och enkedrotningen elter en bankett, vid hvilken druckits mycket cuampagne, aflockat drottuingen och hennes syster deras samtycke till sormålningarne. Ålven upprepar den ett rykte, att drotaing Victoria blifvit mycket upprörd öfver denna skandal och tillskritvit Ludvig Philip ett bref, uti hvilket bon förebratt honom all ej halva hallit sina i Eu gilna löften. Man påstår att Ludvig Pbilip, for att återställa det bjereliga sorstandet emellan Frankrike och England , egenhändigt tillskrifvit drottning Victoria och forsäkrat henne alt hertigen al Montpensier för sig och sina efterkommande alsåger sig all arfsrält på spanska kronan. ENGLAND. London den 22 Sept. Spanska pretendenten, grelve Montmolin, bar, elter sin ankomst till London, utfärdat en ny proklamation, som imellerlid ej blifvit publicerad, men skall hos Ultras af hans parti väckt mycket missnöje, emedan derutinnan anspeglas på en förening med Esparleristerna. Espartero sjelf skall för öfrigt ej hysa den minsta håäg att på nytt belatta sig med den spanska politikens angelägenheter. Engelska pressen är ännu ej rigtigt ense med sig sjelf rörande den betydelse, den skall tillägga pretendentens flykt. TYSKLAND. Förbudsförsamlingen i Frankfurt har den 47 dennes fattat beslut i bolsteinska frågan, hvilket först, märkvärdigt nog, genom J. de Debats kommer till allmänhetens kunskap. Det blir dock en sak för sig, huruvida den af bemålie tidning meddelade text är äkta eller icke. Tyskland bar lsörbehallit sig öppen talan för framtiden, men på intet vis velat gifva nagot prejudikat i holsteinska successionsfrågan. Siledes tillbakavisas holsteinska ständernas klagan, men konungen af Danmark gifves tillika att förstå, att ban har alt respektera deras petitionsrått. — Flertalet af Forbunds-staterne bar skyndat sig all antaga delta, säsom det tyckes, på skrulsvar ställda beslut, men protokollet var ännu öppet den 48, emedan 6 stater ännu ej gifvit sitt samtycke, ehuru man trodde att det ej skulle dröja länge, innan det erbolles. Danska gesandten Pechlin, som fatt del af detta beslut, har i ganska moderata termer reserverat sig i alseende på Schlesvig och Holsteinska ständernes sorsattuingsenliga rättigheter. De tyske natursorskarnes och läkarnes sammankomst för nästa är kommer att hållas i AÅachen