artikeln är författad i handelns sanna interesse, och på grund af det ena rikets (Norges) olta upprepade fordringar. Högsta Domstolens dom öfver det nya civillagforslaget sortsätltes. I anseende till ett förklarande af Drätsel-kammaren i en stad, (Enköping) att marknads ständ endast få hyras af detta den nämnde stadens embetsverk, innehåller Allehanda följande rätt sanna anmärkningar: abet vore intressant att veta, huruvida Drätselkommissionen sjelf fattat detta beslut till sin formån; dernäst vore det älvenledes interressant att veta, huruvida Drätselkommissionen har någon annan rätt än just jemnt den att fatta beslutet, och huruvida icke annan person kan skratta deråt, i händelse Drätselkommissionen skulle gå så långt att också vilja utföra detsamma. Svar torde afvaktas från dem, som affattat beslutet. Under tiden tilltror sig insåndaren att, såsom förut, hyra ut sina marknadsstand till dem, som önska begagna sig af dem. Monopoliers orättvisa beskaffenhet behöfva vi icke bär bevisa. Sjellva Regeringslormen har förutsett behofvet att förbjuda dem. Men sinatyranner äro vanligen de dristizaste. I sammanhang härmed maste vi bekånna, det en ordentlig refning borde anställas med alla dessa omräden, inom ähvilka godiycket synes röra sig med en egen benägenhet, så att man, under det statsmakten är bunden, ser en legion af småmakter grassera med föreski ifler, hvilkas innehäll hett och hället gäckas med andan af vår konstitution. Landsboltdingetembeten, magistrater, i allmanmet allt, som betes förfoga i afseende pr ordningen, tillata sig en lagstiftning, for hvilken reseringen sjell skule bli skygg, om den tänkte derpa Winterblads-aldelviogen innehaller betraktelser öfver polisen i hufvudstaden, och synnerligen osver ett al dervarande hamnåisrätt nyss asdomdt mål, angående nagra gezållers arresterande, bvarvid gevaldigern, som var den besallande, frikänts, men en underlydande uppsyningsman blifvit dömd till fästning. En recension af Resemiunen af Å. 1. Wistrand är ganska fördelaktig. Svenska Minerva har utur kammarråälet Theorells utkomna skrift upptagit berättelsen om den anmälan, justilie statsministern den 20:nde Maj 41844 gjorde, att lagberedningen ännu icke slulat sitt granskningsarbete af lagkommilttens förslag till ny brottmälslag, fastän detta arbete redan den 6:1e April skulle varit sulländadt, och söker visa, alt denna oformlighet endast est rum for att lå estetskrilva herr Rrichert och plåga räd med honom. Minerva åsystar tillika härmed en sorebråelse åt den liberala pressen, att bafva förtigat förhållandet. llela saken synes oss dock ännu icke vara så alldeles påtaglig, som Minerva finner den vara, på herr Theorells ord; ty det låter väl ej gerna tänka sig, att justitie-ministern skulle för konungen hafva vågat söredraga en uppenbar osanning. Troligen bar hans och lagberedningens tanka om arbetets omsang icke varit densamma, hvarför han ej ansett såsom fullandadt, hvad herr Theorell så läåter kallas, I YDismanten Sancys öden är sannolikt hemtad ulur utlånsk källa, sastän den icke uppgifves, Den torde inkommit i Minervos spalter, sedan bon ej mer sinner några juveler i oppositions-tidningarnes. Minerva uppgifver, att Aftonbladet skall vara till salu. Såsom det antydes sker detta, på det att Aftoubladets förläggare måtle få tillfalle vederlägga ryktet. Detta rått egna moliv säges sedan vara ett slags vedergällning för det att Aftonbladet, för några år sedan, berättat att en hökarebetjent dränkt sig, och di detta befanns ogrundadt samt personen begärde rättelse, yttrat: au han borde vara ganska glad öfver, att bladet beredt honom tillfälle att vederlägga ryktet. i Imellertid tyckes Minerva icke benägen alt tre J Mtonbladets vid denna uppgisis bestridande, vttrade antydan, att det torde floa fall komma : ——