Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1846, sida 1

minska den olyckliges lidandet, böra vi åtminslone bjelpa honom att göra dem sruktsamma till hans sorbåttring; och om ban förstår att betrakta dem ur denna synpunkt, skola de redan derigenom blifva mindre bittra. Ått lära att kunna lida är mer än att blifva tröstad. Men den som lider är icke gerna benägen att emottaga en sådan undervisning ilrän en annaus mun, än dens, som tröstar honom. Ingen kän bältre täla till honom om Försynens äfsigter, än den, som sjelf är ett medel i Försynens hand att mildra hans nod. Men molgangen är uti Försynens hand icke allenast en prosning, bestämd ätt förädla oss genom öfning i tilamod; den är äfven en bestraffning för våra fel; åsyltande den lastsulles sorbättring, och i bäda dessa hänseenden är den ett lika stort som välgörande medel till vår moraliska bildning: (Forls.)