A — — AGAA EL—— Bevy af Stock holms-Tidningarmne, Postoch InrikesTidningar hafva meddelat osorslag till bolagsreglor för bedrilvande af spanmåls belaning och bankrorelse inom Målare-provinserna4 Det visar, all man tilltror sig kunna drifva lanerorelse på spanmål med blott 40 proc. kontant insättning af ; aktie-kapi alet, och sasom vanligt afser en sedelrörelse med myntade sedlar, icke en banbmäåssig upplaning af allmänhetens små kapitaltillgangar. Ett påfund att tata enskilte mot rihsbankens garanti umgilva depositionsbevis på Spanmil, är ock ett sätt al invechla allmänheten i foretaget, för all gynna de stora jordbruksegarne. Ulllsamman synes vara stäldt på losa grunder, och man må med skål undra, om Regeringen han bifalla oktroj at en sådan inrättning. Kammar-rådet Theorells nya brochyr, Betraktelser och bandlingar, horande till reformen i National rep:esentationen och allmänna Lagen, fyller tidningens eljest föga innehållsrika spalter, som for öfrigt upplagas af hongl. samiljens resor, aflryck al Minerva-artiklar och bref från landsmån i Norra Amerika utur värt blad, m. m. Et försök att ateruppvacha khontroversen mellan vär korrespondeni och Dagl. llenanda -tedaktoren, bar denne ganska finurligt gjort till intet genom slutförklaringen, att Posttidningens redaktör gerna ma i denna fråga göra hvilka enfaldiga eller förklenande slutsatser som helst. På det sättet är det ganska lätt att komma ifrån en kinkig sak. Aftonbladet meddelar en korrespondentartikel från Köpenhamn i midten af Augusti, som lemnar åtskilliga upplysningar om sdtallningen derstädes uti frågan om Hertigdomena. I en artikel: Eugelska Soldatens slafveri lemnas genom meddelande af juryns ullatande, ett tillfälle att jemnföra den engelska militärlagzens barbari med sjelsva den Ryska dito. Expeditionssekreteraren Richert har i en insand uppsats tillrättavisat en del honom rörande insicliobsa och origtiga uppgifter i H:r Kammarrådet Theorells bok: om orelormen i nationalrepresentationen och allmänna lagen.( Efter en segrande vederläggning af dessa, säger H:r Richert: Efter dessa få rader säger jag min fordne vän, Theorell, et ärligt och försonligt farväl. Jag trodde icke under de år, 1815—1825, vi nästan dagligen lefde samman på den sortroligaste fot, alt vi slutligen skulle skiljas åt på detta sält. Theorells bestämda förklarande, att jag aldrig i enskild väg gilvit anledning till något missnöje, är mig en hugnad i anseende lill mina långvariga personliga förhållanden till honom. Öfver mitt offentliga lif albidar jag med undergilvenhet och lugn en högre dom,