Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1846, sida 2

na, hvilka höggo in med slalan, sågo sig nödsakade alt draga sig tillbaka. Väl 300 studenter voro församlade. Universitetsdomaren, som vågat sig för långt in i bopen, fick sig en svår kouff, äfvensom en af pedellerne och en polisbetjent och icke bättre gick det för rektor sjelf Oaktadt hela polisen var på benen och uppbjöall sin sormåga samt till och med försökte att hugga in, kom den likväl till korta och måste vika för studenterna, tills slutligen 60 beväpnade soldater visade sig, då massan så småningom förströdde sig. ITALIEN. Man har nu officiel bekräftelse på kardinal Gizzis utnämning till statssekreterare för inoch utrikes-angelägenheterna. AMERIKA. Vera Cruz den 8 Juli. Så väl denna stad som Tampico blockerades fortfarande på det allra strängaste af Amerikanarne. Uti det inre af Mexiko steg förvirringen jemt. Uti hufvudstaden, derifrån man bar notiser at den 29:de Juni bade visserligen den 6:to Juni kongressen desinitivt konstituerat sig och utvalt general Paredes till president och general Bravo till vice-president, samt befullmäktigat den förre att genom upptagande af lån eller på annat vis sörja för statskassans trängande behof, men, då större delen af landet är i uppror mot regeringen, kan presidenten till trots af all honom tilldelad makt ingenting uträtta. En stor del al de sydliga staterna var i öppet uppror och regeringen bade mäst ditskicka de till norra gränsen, mot Amerikanarne bestämda trupper. Californien bade förklarat sig för oafhängigt, och den i Soderhasvet kommenderande amerikanska kommodoren Smith erhållit order (ölver land och alltså midt igenom Mexiko) att bemäktiga alla mexikanska hamnar vid Söderhafvet. Durango härjades af Indianska ströfpartier och stod dessutom i begrepp att i förening med Chibuahua konstituera sig till en oafbängig fristat och begifva sig under Förenta Staternas skydd, I spetsen för denna nya fristat skulle ställas general Arista, som, kallad till Mexiko, för att rättfärdiga sig för den förlorade träffningen vid Matamores, hade funnit för bättre att böja upprorets fana. Under dessa omständigheter får amerikanska generalen Taylor så mycket lättare spel. Denne, hvars korps förstärkts betydligt genom trivilliza , hade bemäktigat sig de på högra stranden al Riv Grande belägna orterna Reynosa, Camargo och Mier och ville Iramrycka till Monterey och Saltillo, för att der från Washington afvakta vidare order för sitt tåg emot bufvudstaden. Santa Anna befann sig ännu i Havana, ifrigt sysselsatt med intriger, som alsägo att öka insubordinationen bland mexikanska trupperne och förbereda sin restauration. Handelskammaren i Kingston å Jamaica hade i ett af densamma utgifvet utlåtande angående sockertullarne uttalat sig i alldeles samma anda, uti hvilken nu srägan på regeringens förslag löses i engelska parlamentet. —