Revy af StoclahRolms-Ti dmängarne. Postoch Inrikes-Tidningar meddela utur Norrska tidningar åtskilliga upplysningar från en Norrman, T. Pedersen, om hans vistande i Amerika, till en varning för dem, som ämna dit utslyrta. Han har ej varit lycklig i sitt eget företag och beskrifver de Norrske Emigranternas ställning i Chicago högst alshräckande. lIIvarsöre han ej reste till bättre orter, eller de ej söka andra fördelaktigare platser, hvarpå, enligt beskrifningar från andra delar af unionen, ingen brist ännu synes vara för handen, säger han ej. Ilan synes hufvudsakligen varit ibland dem, som anse aarbetet för tungla, och för sådana duger i allmänhet intet annat land, än Munk-ordnarnes. ÅPreussiska General-synodense beslut meddelas ester preussiska blad. Posttidningen har egnat anödiga uppmäåärksamhet åt de insända uppsatserna i var tidning, N:o 459 af Hr Dalman och N:o 472 af Hr G. iljerta; och anser nödvändigt att explikalionerna skola blifva ännu slullståndigare. Hvad Ur Dalman beträffar, så tyckas de ock ic ke hafva så orätt i detta silt sätt att se sakerna. elIedborgarense artikel om ainkonsequenser i liberalimena, i anledning af Svenska förlagssoreningen och ordningsstadgan for bokiryckerierna har fått en plats 1 det ossiciella bladet. — Ett tal af Lord John Russel och Påfvens Amnestidekret meddelas äfven. Aftonbladet meddelar en berommande recension af aRälisoch Stats-philosophiiens historia af Fredrik Georg Åszeliusea; och i en annan recension al IIans Järtas å nyo upplagda skrift kom Sveriges Låroverka, framhalles vederbörligen ensidigheten hos ade gamla systemernas försvarare. a I anledning af Minervas sednaste upptrådande i den Geijer-Fryxellska stridene, har sorfattaren af Åstonblads-ärlihlarne i ämnet lemnat en förklaring ofrer sitt uttryck anggende Historieförfattaren Celsius, hvilket åtminstone visar, att det ej varit så obetänkt som G(Minervad sökt skildra det. Aftonbladet gör en erinran om, att, enligt första planen, äfven Svenskar skulle få deltaga i Norrska lilränte-föreningen och uppmanar de Norrska tidningarne att upplysa om ej detta förslag antagits, emedan tiden att anmäla sig slutar i Oktober månad. Det är ganska väl kändt att såväl Svenskar som Danskar hafva rättighet att deltaga i den nya inrättningen; men saken är i öfrigt här föga bekant. Dagligt Allehanda fortsätter den i flera afseenden upplysande granskningen af OTvå är af Konung Oscars regering. 4 Det är nu riksdagen 1844—45, som afliandlas, och Allehanda utreder ganska omständligt, att brochyrförfattarens anmärkningar angaende de öhade statsutgisterna icke äro i allt rättvisa, då de llesta förhöjningarne rörde så kallade asorslagsanslaga, hvilka till följd af förhöjda pris och tullbevakningspersonalens sorökning, posternas utvidgande m. m. behöft mera än förut. Hvad åter angår regeringens verksamhet för refsormerna, tro vi, att Allehanda ölverser sakerna nog mycket; det flesta var ju redan af förra Ständer beredda saker, som bilollos. Regeriagens egna propositioner voro, såsom brochyrförfattaren äfven yttrat, alltför obetydlige. Artikelföljden om Preussiska Näringsordningen afslutas. Den är af stort interesse för de många sakuppgifter den innehåller, och hvaraf flera behöfde tagas i noga betraktande vid en reform hos oss. På ett öfvertygande sätt utvisa dessa artiklar, att den okände utsifvaren af den Syenska öfversättningen af berörde Näringsförfattning, vanställt sanningen, då han derutur vill hemta stöd emot en mera utvidgad nåringssribet. Om Camelierna på Japan? har Allehanda en liten interessant artikel, hemtad ur en fransk tidning, hvilken säkert skall med nöje läsas af