Revy af Stockholnas-Täidmängarne. Postoch Inrikes-Tidningar fortfara att meddela ett slags officiella underrättelser om den Kongl. familjens resor och tidsfördrif, som lemna hopp om att äfven få förnimma de riksvårdande ärenden, hvilka komma alt afgöras i dessa dagar, sedan konseljen får intaga ett rum mellan nöojena. kIVilka fröknar, som dansa med prinsarne och hvilka löjtnanter, som valaa med prinsessan, det kan nemsigen vara för allmänheten mindre vigtigt, än huru det går med en bel bop ärenden, på hvilkas lösning nationens uppunrksamhet så länge varit fästad. kEtt försvar för de offentliga föreläsningar, hvilka i hufvudstaden hallits öfver astrononii och botanik, sramkalladt af en arlikel i Åsionbladet for den 27 sistl. Mars, synes komma aldeles post seslum, sedan Aftonbladet sjelf vilsordat, att dessa lektioner efterhand blefvo alltmer vårdade och interessanta i den mån, vederbörande hunnc vänja sig vid det muadlliga söredraget. Lunds Universitet, läse-året 1845—1846, innesattar prosessor Nilssons program vid rektorsombitet. Om demomonstrationerne i Danska staterna bar blifvit meddeladt ett potpourri ur A. M. Gltonaischer Mercurius?) IH. C, (Hamburg. Correspondenten) och B. T. (berlingsle Tidende?). De berättade fakta äro rigtiga; men af sjellva rubriken sinner man, att vårt goda ossiciella blad anser alllsamman för blotta demonstrationer. Den franska periodiska pressen är ett litet skämt ur en tysk tidning, hvilket är temligen tyskt, men som ätminstone lemnar en snabb olversigt af franska tidningarnes hulvudsahliga tendenser. Aftonbladet meddelar utförligt Orla Lehmans motion i ständer-forsamlingen i Roeskilde om ordnandet af statsrättsförbällandena mellan Danska monarkiens särskilda delar, samt om införandet af en fri författning. Denna handling är af stort interesse, såsom väl utredande alla de dermed sammanhang ägande sorhåällanden, i den närmare utveckling af motionen, som Hr Lehmann algilvit till protokollet. Recensionen al Sätberbergs utflygter på hafvet är slutad. — Sammandraget ur styrelsens för fängelserna och korreklionsinrättningarne embetsberättelse ang. fångvården i Riket ären 4843 och 4844 lortsättes. En granskning af Herrar Hvassers och Tellboms programmner läses säkert med nöje af alla, som önska att se den allmänna undervisningen sramgi i enlighet med tidens fordringar och slägtets behol af en stigande upplysning. Dagligt Allehanda har ett Q, som strängt esterhällit Linköpings bibelsällskays sorhandlingavid dess sammanträde den 44 Maj detta å, eller rättare talarne vid tillfället, biskop ledtn och komminister Janzon. Med rätta ikar Allehanda-författaren emot den ofördrags:mhet, som kyrkans män visa den fria forsklingen i religions-saker, och hvilken ofördrasamhet verkligen nedsätter den eljest så akude presten, Janzon, till en illa passande lilnet med den sjellzjorde profeten, Janson, pol hvilken han velat ifra. Diskussionen i Danska Ständerförsamlingen, angående Orla Lehmanns motion, meddelas i elt lämpligt utdrag. Utur franska tidskriften LEpoque, läser man en skildring af Louis Adolphe Thiers. Som Allehanda icke gör sig mycket besvär att läsa, ionan det fäller sina domslut, vill det söka upp vett litet prof på radikalismens konsequens, 0 usi vår korrespondents uppsats, införd den 27:de sistl. Juli, rörande yttrandet om 4823 års förslag till näringsoch handels-ordningar, m. m. For vår del kunna vi just icke fiona någon så himmelskriande inkonsenmang dar; — att hann