Några ord om FolkNäldet. såsonm princip betraktadt. Folkvälde är icke allenast en bestämd stalseller regeringsform, utan äfven anda 0, som genomgår hela samhällsordningen och som sornämligast i nyare och nyaste tider klappat på nästan alla portar i den europeiska statsbyggnaden. Man försöker alt bannlysa den: man sorvexlar med asfsigt begreppen demokratisk, demagogisk, revolutionär, skriker öiver en verldsbrands omkringsiggripande makt och söker sätla en gräns mot densamma medelst inrättandet af första kamrar, pårskamrar, osverhus o. s. v., medelst införande af en hog valcensus, medelst inskränkande af den, så att säga, naturliga tryck friheten, medelst ett ängsligt vakande öfver eller utrotande af nationaloch borgarmilisen, medelst ständiga försök att sätta de af folken önskade jurydomstolarne i misskredit; ja Za chari skref en bok allber die demokralische Tendenz der steuligen europteeischen Slaalslbirlheschuista, i hvillken han hardt nära förklarar Jernvågar och ångbåtar såsom för staterna sarliva kommunikationsmedel. Hinder kuude man väl älven uppslälla; bann lysa kunde man väl ock ; men mod att utrota, att förinta hade det sig icke så lätt. Framför allt var ett redane af begreppen nödvändigt, för att möta hvarje siendiligt påstormande. ben oslidne, ädle ROUteK har dock i sina esterlemnade sårister solklart bevisat, buru den nuvarande demokratiska principen är snörrätt stridande mot den aristokratiska, men icke mot den monarkisk-konstitutionella, helst som den konstitutionella principen ingalunda är nägon annan än den demokratiska. Den sistnämnde är nemligen på intet sätt identisk med folkeller pöbelvälde, utan endast en på idöen om en folkets gemensamma rätt hvilande sträfvan till gemensamhet i utöfningen af denna rätt och lika delaktighet i de politiska, borgerliga och menskliga rättigheterna. Den är allt gå vida mera beslägtad med den konstitutionelt monarkiska. än med den aristokratiska stalsformen. benna sedaare fordrar rättigheter sframför andra; den förra fordrar jem nlikhet. Till och med den republikanska principen, hvilken städse ligger i strid mot monarkismen, men tål aristokratien bredvid sig, behölver först förädling genom den demokratiska, likasom den monarkiska äfven behöfver förädhas genom densamma. Sedermera beror det på 1 de särskilda fysiska inflytandena, på uppfost