erkännande, att den sramstår såsom en ledstjerna för alla de regeringar och lagstistningar, hvilka allvarligen vilja befordra folkens väl. bå man nu efteråt besinnar att det är 23 år sedan välmenande och upplysta röster höjdes inom Svenska representationen för just detta samma fria handelssystem, som Sir Robert Peel nu, emot sin egna sorutsattade öfvertygelse i sakerna, nödgats, alt, ledd af erfarenheten och sanningens makt, erkänna och förskaffa seger, och att, om dessa röster blifvit hörda, ja, om till och med blott de principer lätt bestå, emot en kortsynt reaktions ogrundade skrik, hvilka Rikets Stånder 4823 gillade och förklarade såsom gällande för landets tullbeskattning; huru mycket skulle äfven vi nu balva varit framme på den rätta industriella vägen? Fangvården i Sverige, åren 1843 ock 1844 lemnar ämnen till många betraktelser. Man måste beklaga, att den brist i de statistiska uppgifterna, hvilhen gor att samma person kan finnas upplagen manga gånger, såsom dels arresterad, dels afstrassad, och som isynnerhet uti hufvudstaden lärer ansenligt förvilla beräkningarne, icke är afbjelpt; men i alla fall finnes i dessa ziffror en hel bop anmärkningsvärda förhållanden, för hvilha vi en annan gång torde komma att påkalla våra resp. läsares uppmärksamhet. En recension af sednare delen utaf Herman Sätberbergs Utllygter på Hafvet, är, om möjligt, ännu sordelaktigare än den öfver förra delen. Också kan man säga, att författaren lyckats all i denna våcka ett ännu större interesse hos läsaren. Al en liten insänd uppsats finner man huru mycket en bastig och beqvämlig resa mellan Sverige och Engfand blilvit befordrad genom den nya kommunikation, hufvudstaden sått medelst danska änglartygets Christian VIII:s reseturer mellan densamma och Kiel. Imellertid upphälver detta sorhallande alldeles icke det otillfredsstä!lande uti, att Sverige icke underhaller en direkt heroring med London eller Hull olver Götbeborg; hvilket ändock snart sagdt är det enda sättet att få denna kommunikation hastigast och tillika mest betryggande for de Svenska borsernas sjelfständighetl samt deras oberoende af den Hamburgska. Dagligt Allehandas Vinterblads-artikel om nya universitets-konostitutioner , alslutas, och är, såsom redan nämndt blilvit, förtjent af uppmärksambet. Löftet, att, sedan man fatt nårmare reda på förslaget, en ytterligare granskning deraf skall framställas, är godt. Artikelsoljden om den Preussiska Näringsord ningen sortsättes, och är under nuvarande strider om näringsfriheten af en mycket upplysande egenskap. Utur Orla Lehmans tal i Roskildska Ständerförsamlingen, då han föreslog en petition, angående en sri konstitution för danska staterna, är en del meddelad, samt sjelfva motionen fullständigt, bvilken äfven Åstonbladet förut inryckt. Vinterbladet gör atskilliga, icke ovigtiga anmärkningar vid det svar, som representationskommiltgens sekreterare lemnat på en håradsskrifvares frågor, angående rätta meningen af en del utaf de infordrade statistiska uppgisterna. Svenska Minerva hemtar utur Preussische Ally. Zeitung en beskrifning på de politiska partiernas i England närvarande position. Minerva anmärker, såsom en nymodig reform , all ingen unions-regering, enligt Grundlagens föreskrift, varit sammansalt under Konungens tre dagars vistande utom riket, i Danmarks bulvudstad, utan man blott låtit den tillförordnade? Svenska regeringen inställa sin verksamhet under bem. tid, hvarigenom den egna händelsen inträffat, att landet då varit utan all styrelse. Ett yttrande om den s. k. Ludvigs-kanalen, som sammanbinder Rhen och Donau, är intaget utur Journal des Debats, och innehåller ibland annat en jemförelse mellan denna kanal och