dens medborgare byggt hoppet på en mera blomstronde framtid, blifvit motarbetadt från en stad, för hvilken å statens sida sedan många år bar blifvit gjort så mycket, for att upplyfta dess händel och näringar, från en stad, hvilken i den nyaste tiden fått koncession till anläggning af slera jernbanor och dervid sått röna kraftigt understöd i alla, älven pekuniära alseenden. Ått missunna Stellin, kan icke falla någon välsinnad in; man kan endast med tillfredsställelse erfara; att alltjemt uya vägar till kommunikationernes lättande öppnas, för att derigenom befordra ett nitiskt framätstråfvande; men dock bör detta icke ske — om man nödvändigt vill favorisera ett ställe — på ett sält, som Verkar till menn för andra städer; hvilka lika varmt och ifrigt bjuda till att fortskrida på förkofrandets bana, men hvars alla bemodanden i detta afseende strandat mot ett visst ådagalagdt savorlserande; ty som ett sådant kan det endast anses, hår åbgbåts-kommönikationen med Sverige skall förflyttas från Stralsund till Slettin; men i ännu högre grad om Stralsund måste förena sin projekterade jernbana med Stettin-Berlinska. En sådan annex skulle icke vara till någon nytta för Stralsund; Greifswald eller Neu-Vorbommern (lordna Svenska Pommern); vara 6 å 7 mil längre, än den direkta genom MeklenburgStrelitz, och löpa 9 mil längs ined sjökanten, och vid sidan af en utaf de skönaste chauscer, Preussiska staten äger; samt skulle således förena endast de städer, som redan genom flera kommunikationsmedel ärö satte i nära förbindelse med hvarandra, under det att det inre af provinsen, och den motsatla de af Preussen, som gränsar till Meklenburg, skulle helt och hållit gå miste om fördelarna af jernhanan. Och likväl hafva de tlinterpommerska landständerne och staden Stettin gjort den framställningen, så snart det blef bekant, att Stralsund petitionerade angående en jernbana, att den endast finge bifallas; om den kunde eller skulle förenas med den Slettin-Berlinska. Dpen raka banan genom Meklenburg för på hela dess längd om cirka 2812 mil, den fördelen med sig, att den underlättar den redan be. stående trafiken och skaffar ny genom det att den sorbinder det inre af landet med 2:ne goda sjöhamnar; den håller sig på den distans frän Slettiner-banan, alt den icke kan anses såsom konhurrensbana, och uppfyller endast eli större mellanrum i det stora jernhanenåt, som omgifver Berlin, mellan Stestin och ilamburger-jernbanorna. Fruktan för konkurrens kan således endast hafva sin grund uti den tron, att NeuVorpommerus sjöhamnar få en direkt och snabb kommunikation med Berlin och vidare; men hvarigenom bar Stettin, eller Berlin-Stettinerjeruvägen ett uteslutande monopol härpå, eller vägar man antaga, all de bögsta auktoriteterna i staten skulle tillstå den ett sådant?! vi tvifla derpål — Orätll är ett anfördt påstående, att af den direkta banan endast en mindre del skulle tillfalla Preussen; ty utaf de, cirka 2812 mil, banan skulle genomlopa, tillfalla vårt land cirka 20 mil, säledes lika med hela längden af den bana, som skulle byggas för att lemna en indirekt förbindelse. I det hela laget är det en ganska olycklig idee, att en jernbana skulle vara mindre ändamalsenlig dersore, att eu annan tysk förbundsstat finge njuta en del af de formäBer, som derigenom komma att tillfalla honom. Jernbanorna i Tyskland skulle i sanning få en märkvärdig krokig rigtning — den af våra motståndare projekterade annexbanan lemnar derpå etl i ogat fallande exempel — om hvarje stat ville undvika förening mod en aunan stats jernbanor. Underlättandet och befordrandet af kommunikationen emellan Meklenburg och de preussiska provinserna kan endast vara nyttig och önskvärd för båda delarne. Vi begåre inga företräden framför andra; endast, att äfven denna delen af staten måtta Mit