de Kongl. Gästerna gjort ett kort besök i sina logis, samlades samtlige medlemmar af de båda Konungahusen hos II. M. Konungen till afskedstagande, hvarefter de Kongl. gästerna i täckta vagnar (ty regnet fortfor ännu) begålvo sig ned till hamnen, åtföljde af Svenska Konungafamiljen. I bamnven gingo alla de Kongl. Personerna ombord på ångf. Hertha, hvarest en innerlig afskedsomfamning nu slutligen egde rum. Under mångdens lisliga jubelrop lemnade Svenska Konungasamiljen sartyget, hvilket emellan en mångd i tvenne linier ordnade slaggaande båtar nu afgick till det utan för hamnen liggande ångfartyget Hekla, på hvilket de Kongl. Gästerna nu slutligen gingo ombord, och afseglade under salut från Nordstjernan, Vaktskeppet och Kroneborg. (U. P.) Under Deras Majestäters uppehåll i Ramlösa utdelades följande, af professor Carl Christian Eberstein författade verser: Omsider kom en efterlängtad tid Af sällhet, kärlek, enighet och frid, Då Nordens kungar öfver böljan vandra Att nu omfamna broderligt hvarandra. En sol mer skön ej hälsat har vår jord; Ännu ett kungamate i vår nord! Det är i ordets skönsta, högsta mening, En Skandinavisk, broderlig förening. Ty kung och Folk ju böra vara ett; Dertill har bimlen kung och Folk utsett. tivad Kungen vill, det vill då och nationen, Och Folkets röst elt gensvar blir från thronen. I Skandiens kungalängd stå nu två namn, Som minnet evigt gömmer i sin famn, Det Oscar är och Christian, som grunda, Ett gyllne tidehvarf al dar, som stunda. Frid vare med dem! omkring thronen må Den trogna vakten, folkets kärlek, stå! Ma Skandien blomstra under deras spira Och tacksam esterverld vär hogtid fira!