det alt dessa vältade sina höga eldpelare mot den mörka natthimmeln, samt i ett och samma Öögonblick, medelst fårgade eldar, frambragte de fyra skandinaviska nationalfärgerna: rödt, hvitt, blätt och gult, assjöngo sangarne en vers af sången: Der er Land, dets Sted, er höit mod Norden; den svenska nationalsången: Härliga land, och den norrska slaggsangen: Mens Nordhavet bruser, hvarester ett stormande Hurrah! ljöd till afsked, och tåget satte sig i rorelse tillbaka till Charlottenlund, hvarest deltagarne i detsamma åtskildes. Deputationen qvarstadnade, efter skedd inbjudning, ännu en stund på Bernstorss, hvarest de båda Konungarne slersaldiga ganger i de mest nådiga ordalag gåfvo dess medlemmar tillkänna sin tillfredsställelse och glädje öfver hela den vackra festliga tillställningen, hvilken också aflopp utan någon den minsta oordning— en sak, som så mycket mera länder deltagarne i densamma till heder, som det stora antalet af dem och det ännu vidare större af tillströmmande äskadare gjorde tågets rörelser ganska svära alt utföra. Antalet af sångare och deltagare i festen uppskattas af Fedrelandet till mellan 4000 och 4200 personer; af Berlingske Tidende deremot till 4000. Mängden af de vid Bernstorffs slott denna afton församlade menniskor tros hafva uppgatt till mer, än 40,000 personer. Onsdagen d. 14:de besågo begge Drottningarne exposilionen på Charlottenborgs slott och begasvo sig dereller till Rosenborg. Närmare middagen lemnade båda de kungliga familjerna hulvudstaden, för att begifva sig till Sorgenfri, Fredriksborg, m. sl. ställen. ot RR ER AR TA RE