Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1846, sida 1

är kopia eller original, är för dem lika lätt, ja ofta lättare att med ed fästa, ån för manvet viltne alt se och bestämma, t. ex. huru mänga slag den ene gilvit den andre under ett slagsmal, o. s. v., hvarom man alla dagar ser vittnesmäl afgifvas vid vära underrätter. Deremot biträde vi till alla delar de äsigter, Winterbladet yttrar angaende nya ordningsstadgan för boktrycheri societeten. Ju mera man betraktar detta opus, desto mer maste man sinna saken betänklig, icke endast för det den befäster en gammal, origtig och i flera afseenden skadlig institution inom boktryckerirörelsen, Utan ännu mera för det stöd hela denna, af intet behof påkallade ätgärd gilver ät de gamla skräoch näringsförfattningarnes forsvarare. Oss förefaller det, som hade man rigtigt lyckats, att genom vissa gamla boksvärtaristokrater, som länge tjenat gawmla systemet och polis-relationerna, sasom man säger, pudra in? några al vara liberale ledamöter af den gamla, förut borttynande boktryckeri-societeten, att gifva den ett nytt lif. Som det likväl sallan gifves något ondt, som ej kan vara godt för något, torde detta fall visa vära lagstistare nödvändigheten af, att, en gäng då skrän och näringstvang skola upphäsvas, älven gora slut på enskilte sammansättningar för alt under andra former bibehålla de gamla missbruken. Lagstiltaren bar detia i sin hand genom att göra alla dylika tvungna kontrakter ogiltiga inför landets domstolar; och vi gå så längt, att, i hvad det rörer omyndig arbetares rätt, redan lagskipningen bör finna sig uppmanad att handla i denna anda. Allebanda recenserar, och det rätt fördelaktigt, en vinter i Paris, af Jules Janin; hvilken i olversättning utkommit i bokhandeln. Frågan om krig mellan England och Amerika är en utur Augsb. Allg. Zeitung hemtad artikel. Granskningen af brochyren Två år af Konung Oscars regering, lofvar att blifva al interesse. Som Ällehanda nu har tillsälle, att dervid med mera moget öfvervägande betrakta en del af de åtgärder, som det under sakernas första utveckling tycktes med alltfor tätt sinne behandla, torde man få motse grundligare omdomen deröfver. al P. Thomasson läser man en liten, innerligt vacker barusaga, flickan på grafven, som visar denna unge bondes rena och ädla känsla samt ovanliga poötiska anlag. Svenska Minerva lemnar några upplysningar om slafveriet i China, hvilka man icke förut så allmänt sett framlagda. be äro tagna ur en Amerikansk tidning och förtjena verkligen att komma tll en allmännare kännedom; hvadan vi ock tage oss fribeten att här nedan reproducera desamme, så lydande: Slafveriet i China. aChineserne — yttras i en skrilvelse från Canalon till en Amerikansk tidning — äro af alla enationer, Judar och Amerikaner icke undantagne, aden mest penninglystna, hvarsore man ock i alala deras städer, ja i hvarje Chinesiskt hus får ase en nisch med en bild, föreställande rikedomen. eben vigt, som slaffragan äger för Förenta Staaternas christna befolkning, föranledde mig att aundersoka, huru dermed förhåller sig i den stopra staden Canton. Ester hvad jag kan tycka, sinanas ibland en million invånare, som denna stad askall hysa, omkring 400,000 slalvar, af hvilka adock knappt ett hundrade af mankönet. Orosaken till denaa konens numeriska olikhet ligager deruti, att de manliga slalvarne i China aohufvudsakligen användas för landtbruket och såaledes icke lesva i städerna, hvaremot slasvinnorana till mesta delen besolka de rikas harems. aChinesen får lagligen hafva blott en hustru, men afrillor så många han kan underhålla, hvilka eodå äro den förra underordnade. bet vanliga anriset nå en claf allor clafvinna är FAN till IAN —— — .rooos TT rn nr RVVNN VE EKO RN N — MH, ww DOO OO —L nf—??—?—Dp l— — ——