Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1846, sida 2

TURKIET. Smyrna har den 50 Maj återigen hemsökts af en eldsvåda, som uti den vid sista branden shonade turkiska stadsdelen lagt 400 bodar och hus i aska. KNUKASIEN. Under det S:t. Petersburger-notiser förkunna alt Schamils sista tag öfver Sundsecnal och Terek totalt misslyckats, hafva till Tyskland inganane underrättelser från Tislis, hvilka räcka till slutet af Maj, nagot belt annat att formåäla. Schamils syltemal med detta hans tag var att lukta enskilta stammar sor deras allall och derizenom injaga skräck hos de osrige och på samma gång förse sig med proviant, vapen och ammunition, hvaraf tillförseln ytterligare försvarals, och desse hans begge afsigter uppnåddes sullkomlizt. Furst Woronzow sorberedae ett nytt tag till bergen, hvilsel gälde Senamils nya residens Weden, beläget 6 4 8 mil fran hans förra residens Dargo, uti en tät, al stela klippor och tränga pass genomskuren skog. Schamil har, enligt hvad Ryssarne sjeltve tillsta, 48 a 20,000 man till sitt sorsozande, och hans utskickade voro sortsarande verksamma att anskaffa nya bundsförvandter. Han syntes ega noga kännedom om Woronzows planer, och bafva for afsigt att under expedixionen emot honom, eller straxt fore densamma, soretaga en diversion emot den svagt besatta hogra flygeln. OSTINDIEN. Bombay d. 42 Maj. Ivenne fästningar i Pendschab halva vägrat alt gilva sig ät Engelemännen, hvarsore trupper mäst afskickas till deras intagande. Annars var både der och i Sind lugnt. — De ostindiska tidningarne fränkänna general Gough all föltherretalang, ehuru de medzifva honom vara en tapper soldat, samt påstå bonom endast halva sina truppers bulldoggsmod att tacka för sina segrar. SPANIEN. Madrid den 47 Juni. bet är generalkapten Breton, som tillbakadrifvit de från Frankrike insallne flyktingarne, hvarester han återvändt till Barcellona. Regeringen har belonat honom med stora korset af Ferdinaudsorden. — Det arbetades ifrigt på inrättande af telegraf-linier emellan Madrid och Bayonne och Lissabon och Madrid. NORRA AMERIKA. Newyork den 8 Juni. Oregon-srågan är nära sin losning. Cabinettet i Washington skall mycket benäget upptaget engelska regeringens sista, genom Pakenham framställda förslag, (enligt hvilka 49 breddgraden skall tjena till basit för gränsbestämmelsen, Vancouverön tillhöra England och samma makt tillförsäkras fri skeppsfart på Columbia-sloden) och straxt gått in på underhandlingarnes återupptagande. Frågan har redan varit fore i Senaten, hvarvid hr Webster yttrat, det han hoppas och tror, att gränsen skulle, innan kongressen slutades, fastställas genom en traktat med England. Mexikanerne bade efter utrymmandet af Matamores sattat posto, efter några 90 eng. mil, efter andra 70 eng. mil från nämnde stad. General Taylor, som böll den strängate krigstukt, stod den 27 Maj ännu qvar i Matamoros, men troddes efter erhallandet al nöliga sorstärkningar skola framtränga i det inre af Mexiko. Fär man tro krigspartiets organer, så stanna ej Amerihanerne for än i sjellva Mexiko, der de väl årna tilltvinga sig afttådandet al Californien och San Fransisco, Stilla hafvets bästa namn, ty det skall vara krigets egentliga mal, fastän tejansk a frågan måst tjena till forevänn ing. — Kriget kostar emellertid redan 172 mill. doll.(?) dagligen, så att osverskolttet i skattkammaren snart skall vara uttömdt och tilleripandet af utomordentliga