meddelas med all nodig fullständighet för all kunna finna, att i bans mordförsök inga politiska planer ingått, utan att den olycklige, i ett ögonblick af öfverspånd tro på liden oförrätt, så att säga besinningslöst och under en till galenskap gränsande hämndelust, begått illgerningen. Det blisver bäraf ett så myckej betydelsesullare tecken på konung Ludvig Philips älderdomsoch dess regerings förstånds-svaghet, att ett juridiskt mord begätts, för att göra ett misslyckadt mordförsok mindre ogilladt, än det eljest i mensklighetens omdöme skulle blifvit. Direktör C. D. af Uehr har i en artikel om veds förkolning i ugn samt i vanliga resoch liggmilor, lemnat åtskilliga upplysningar, angaende de olika resultater häraf, hvilka samtlige synas kunna blifva af vigt för jernbandteringen. Dagligt Allehanda afslutar sin artikel om den nya lösdrifveri-stadgan, i afseende på hvilken vi hänvise till hvad vår korrespondent i morgondagens nummer derom yttrar, — I en recension af ÅA. T. Pabans Magasin des Demoiselles, berömmes dessa fransyska talosningar mycket. Angående de nordiska nykterhetssöreningarnes möte, innehåller Allehanda en ganska god artikel, som, mildare än Vinterbladet, bedömer dessa föreningars bemödanden; men uttalar ganska varnande ord emot den ensidigbet, som de visa. Hvad åter angår artikelförfattarens benägenhet att tro, det brånvinets beskattning och dyrhet skulle blifva ett algörande botemedel mot fyllerilasten, är den olyckligtvis stridande mot all erfarenhet. En artificiel dyrbet på bränvin framkallar blott otaliga andra olyckor och brott, utan att ändock hämma dryckenskapslasten. Refererandet af professor Wahlbergs sista föreläsningar i botanik fortsättes ännu. — En opartisk tager musikaliska akademien i forsvar, för dess förkastelsedom öfver den fyrstämmiga sången. Han är ibland dem, som tycka om den enstämmiga. För att icke få Minerva på oss, hvilken säkert lika mycket skulle ogilla, att en lidningsredaktion låtsade förstå musik, som bon icke tål att konungens ministrar få göra det, vilje vi undvika att gisva vår tanka tillkänna; utan förklara oss blott tro, att den lyrstämmiga sängen möjligen kunde gifva en anledning att uhphälva den gamla satsen, att illär mången höres tutti göra, Hvars solo skulle låta bra, Och mången höres solo göra, Som borde trampa orgorna. Svenska Minerva aftrycker ett och annat utur de slutbetraktelser,? som man läst i tidningen Dagen, i en artikel: två år af Konung Oscars regering, och hvilken nu blifvit i bröchyrsorm särskildt utgifven af trycket. Minerva vill dermed visa: bhuru systemet och den liberala pressen bedömas af en liberal, som icke fått de obotfärdiges forhinder. De Amerikanska bekymren, är en korrespondent-artikel från Washington, som skådar Förenta staternas ställning i särdeles ljus dager. Minerva synes deremot mera tro på de underrattelser, som vankas öfver Frankrike och hvilka säga, alt ilvern för hriget helt hastigt svalnat, 0. s. v. Minerva anmärker, att inom sångstyrelsen alla tjenstemånnen på kansli-sidan, jemte sjellva chefen, hafva på samma gång permission. Bara friska viljor! utropar Minerva. Hvad kunna de liberale mer begära? I ett bref till Broder Amandus esterbålles Allehanda för åtskilliga små inkonseqvenser under sista veckorna. Brefvet är ett al de behante, som en gammal bekant icke skrisver, utan en ny bekant nopsåtter efter hans förebild. För att visa sivu tolerans innehåller Minerva i samma nummer åtskilligt om theologen Marbeinicke och påfvens dod samt deraf foljande ceremonier, konklaver, o. s. v. —— — t— — — —— —— HAANTDE;S UN EDEEEHN ATTELSEE. Pernambucco den 121e Maj Socher, i kistor, hviu galler 1500, brunt 4300 rs. öfver Ferro; d:o, i säckar. hvitt 2200 35 5000 hrunt SR ——— — —j— —