På morgonen den 18 Oktober intog fransyska armån en stor halfcirkel. hvilken genom fiendens öfverlägsenhet af mer ån 100,000 man och I,200 kanoner framför fronten, kunde verka obetydligt. Murats trupper stråckte sig från Connevitz (under Poniatowsky) till Probsthayde (hvarest Victor befan sig) och Stöttritz; derefter G. Lauriston; bakom stod Oudinot med sina bada Gardesdivisioner. I Centrum stod Macdonald, vid Holzhau-en till Oberoch UnterZveinaundorf. Å Mölkan ochåStuntz. ÅNeys trupper drogo sig fran Ptaffendorf, till Goblis, Schönfeld, Sellerhausen och Taucha. De förbundne tagade i 6 härskaror emot denna halfcirkel. Fanoraman framställer allt troget och efter de nogaste underråttelser om militärens ställning. Vid Probstahyda, hvilket ligger närmare ständpunkten, ser man kriget rasa häftigast. Ryssar, Preussare, Österrikare (under Barclay de Tolly, Kleist, Witigenstein. Storlursten Constantin och Miloradowitsch) åro med Fransoserne, gamla och unga zardet under Victor, i fruktansvårdj kamp. Man ser Napoleon i begrepp att rida till Stöttritz. Napoleons förlust vid Leipzig var förskräcklig, han hade förlorat 60 å 80000 man; men äfven de allierade hade förlorat 50.000 man. Äågon så stor Baatalj-målning har hittills icke förevisats — den är 54 fot slang. — Då denna malning är utförd af den berömde Panorama-målare. Hr Carl Gropius i Berlin, hvilken på dersamma nedlagt flere ars möda, men först nyligen hunnit fullborda densamma, kan en konstälskande publik redan på förhand vara öfvertygad om dess artistiska värde. Dessuiom äro följande Rundmålningar uppställde: NAPOLEONS SISTA ATERKOMMST till Frankrike fråm Se EHIena 1840. Prinsen at Joinville landar i S:t Helena, kl. 12 om natten. — Uppgräfvandet af grafven och likkistans öppnande. — Engelsmännen öfverlemna Napoleons stoft at Prinsen at Joinville. — Cherbourgs redd. — Napoleons lik öfverflyttas från Fregatten Belle Poule till Ångtartyget Normandie. — Sorgedömen i Neuville, der sarkofagen ställes på vagn. — Ankomsten till Paris. — Taget till Insalidkyrkan. Hamburgs stora brand den 6 Maj 1842. — Jordbäfningen på Cap Hayti den 7 Maj 1842. — Den ryeliga olyckan på jernvågen mellan Paris och Versailles den 8 Maj 1842. — Öfversvämningen af Bordeaux den 9 Maj 1842. — Lavinraset vid Trient i Tyrolen den 16 Januari 1844. — Newyork. — Vera Crux. — En Ty-k koloni i Amerika. Rundmälning af Algier. Det inre af den Heliga Grafven. Entren år 16 sk b:ko. Barn betala hälften. Dus. 222 mt NA mA I 1