Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1846, sida 1

Då TYKLCI OM en al spanska styrelsen IIlernad intervention i Portugal, lörklarat, att någon sädan aldrig kunde komma i fråga, så länge den ej, på grund af quadrupel-alliancen, begärdes af Portugal, och att i bvarje fall ett dylikt beslut skulle, innan det utfördes, varda engelska gesandten meddeladt. i Den såsom lycklig skriftställare bekante Washington Irwing, som hittills varit ansälld som amerikansk gesandt i Madrid, lemnar denna sin post och erbaHer till efterträdare herr Romulus Sander. PORTUGAL. Enligt de nyaste öiver London från Lissabon ingangua notiser af den 7:de Juni synes insurrektionen hafva slutat, och det med folkets seger. be revolutionära juntorna underkastade sig så småningom den nya regeringen, som genom hvarjebanda koncessioner bemodade sig att gå folkets önskningar till mötes. Således har en general amnesti för alla politiska förbrytelser utfärdats, nationalgardets äterinförande dekreterats och det af Cabral bildade siätsrådet upplösts. Septembristerne, som ej erhöllo nägra platser i den nya ministeren, ba blifvit tillfredsställde derigenom, att alla civila och militära befattningar af betydenhet uppdragits ät septembrister eller ock ät man af algjordt liberala tänkesätt. Slutligen har regeringen upplöst de blott af Cabrals kreatur bestående municipaliteten i Lissabon och Oporto, och tills vidare ersatt dem genom kongl. kommissioner, som bestå af idel liberale. bessa åtgärder halva väckl ett så allmänt bifall, att sjellva oppositionspressen instämde i ministerens berom och endast fordrade, att de högre ossficerare, som gjort sig kände som Cahrals anhängare, måtte afskedas, hvilket sannolikt innom kort äfven kommer att ske. Penningemarknadens betryckta läge fortfor imellertid, och alla affärer bade råkat i stockning. Man vill nu hafva utront, att närmsta anledningen till Cabrals fall är att söka i hertigens af Terceira intriger, hvilken, af hat emot den osvermodige uppkomlingen, redan för ett par år tillbaka förenat sig med hertigen af Palmella till hans störtande. NORRA AMERIKA. New-York den 51:ste Maj. Sakerne vid Rio Grande bar tagit en för Amerikanerne oväntadt gynnsam vändning, i det general Taylor lyckats att draga sig ur sin kinkiga belägenhet och med en vida underlägsen styrka tillfoga Mexikanerne tvenne nederlag samt drifva dem tillbaka öfver Rio Grande. General Taylor bade den 29:de April erhållit underrättelse om garnisonens i Punto Isabel trangmal, och lemnade derföre den 4:ste Maj med sina trupper sitt läger framför Matamores, blott qvarlemnande 500 man under major Brown, och uppnådde Punto Isabel, utan att stöta på nagon fiende. Men den 5:dje Maj öppnade fienden från Matamores en häftig eld på Amerikanernes framfor staden befintliga läger, hvilken major Brown lät med det eftertryck besvara, alt icke blo:t en del af mexikanska artilleriet bragtes till tystnad, utan, såsom det synes, äfven en del af staden skadades. Lägret var slarkt förskansadt och man bade derföre föga alt frukta för detsamma af ett Mexikanernes anfall; efter alt ha förstärkt Punto Isabels försvarsverk, satte sig dock general Taylor, utan att afvakta förstärkningarne från Förenta Staterne, d. 7:de Maj i rörelse, för att komma lägret till hjelp. Den 8:de, omkring kl. 2 på efterm., stötte han på Mexikanerne i närheten af floden Palo Alto. bet uppstod en lillig strid, som, enligt uppsilten i Taylors depescher, fördes mest af artilleriet, varade 5 timmar och slutade med Mexikanernes återtåg. Taylor uppger dessas styrka till 6060 man fotfolk, 800 ryttare och 7 kanoner, deras forlust till minst 400 döde; han sjelf förlorade af sina 2300 man, efter denna 5 timmar ihållande kanonad, blott 4 döde och 40 sårade, bland de sednare 3 olsicerare. Ben 9:de