UTRIKES NNEUIELTLEZHE. FRANKRIKE. Paris den 46 Juni. kammarförhandlingarne påskyndas; ju mera de nalkas sitt slut, som troddes skola inträffa den 26 eller 27 Juni, i hvilket fail ordonnansen om kamrarues upplösning skulle utkomma den 28. I. des Däbals anställer en jemförelse emellan Frankrikes och Englands or staingar under perioden från 4834 till 1844 samt kommer till det resultate:, all Frankrike gjort ojemsorligt storre uppoffringar för sin sjomakts sorstärkning, än kngland, och dermed endas: äsyftat bibehillaadet af en värdig och gagnelig fred, den enda Frankrike finner sig belnten med, och den enda dess regering någonsin onskat. Sak samma skall vara med Frankrikes kustförsvar, för hvilket kamrarne redan beviljat och vidare hafva att bevilja osantliga summor. . Inrikesministera har förvägrat nödig tillätelse åt den centrallorening, som ville bilda sig i Paris till förman för den fria handeln. Till invigande af nordbanan, som sorenar Paris och Brässel, holls en bankert i Lille den 14, och stora festligheter i Biässel den 13 Juni. Farten å den franska delen af nordbanan skulle ändå ej begynna förr än den 24 Juni. Franska gesandten i Mexiko, hr Mazuin, har meddelat sin regering, att Mexikanska reseringen önskar att se de vänskapliga sorhallandena till Frankrike återställde. — Flere i Frankrike al Amerikanare gjorda beställningar ha kontramanderats i följd af mexikanska kriget. Notiserna från Algier, hvilka gå till den 7 Juni, lita gunstiga. hugeund hade den 6 lemnat Ålgier for att företaga en 40 dagars inspektionsresa till marockanska gränsen. — Abdel-Kader troddes i sällskap med den, genom Bngenuds tåg emot Uaransenis lordrilne Bu-Muså uppehlla sig 100 timmars våg soder om Tenes. — Hertigens af Aumale hastiga hemresa skall varit ett sorsoniagsoller ministeren bragt den herrsklystne och högmodize generalguvernören, som väl sann sig besvärad al hertigens närvaro. ENGLAND. London den 47 Juni. Ötverhuset, som den 135 började och den 46 lorisalle debatterna osver spaamilsbillen i general-kommittcen, hade i denna sak, lika litet som underhuset i irländska tvånasbillen , kommit till något resultat. Ivenne antiministeriella amendementer till spanmilsbillen hafva imellertid sorkaslats al pårerne. — Enkedrottningen har soretagit en reda till Tyskland, för alt helsa på sina anförvandler, — Ibrahim Pascha har anträdt en resa till I Birmingham , Manchester och de andra stora fabriksstäderna. — Storsursten Konstantins eskader skulle den 17 alsegla från Portsmoutrh till Cconstadt. — Den förut meddelade uppgisien på engelska soderhafsseskaderus styrka H beriktigas sålunda, att densamma, med inbesrepp af under väg varande skepp , räknar 148 sezel med 424 kanoner och 4493 man. I Amerikanska eskadern i söderhafvet utgör 9 segel med 275 kanoner och 2900 man. — Eu si Limerick till den bekante Smith oBriens ära gilven fest, som icke bevistats al OConnell eller någon af hans närmare anhängare, anses sasom en demonstration icke blott emot England, utan läfven motjdet under namn af gamla Irland bekanta partiet. BELGIEN. De liberale i Belgien ha tagit ett steg, som kan komma att utölva det största inflytande på landets politiska utveckling. På uppmaning af det politiska sälskapet Alliance i Brässel hafva på tvenne månaders tid uti mera än 40 städer och lika många landskantoner bildat sig liberala föreningar , hvilka tillsammans skickat 366 redå) resentånter till en allmän sammankomst, som under namn af de liberales kongress öppnades —