Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1846, sida 1

ka in Ulerstein till ambassadör i Paris. Fursten synes alltså åter blifvit tagen till nåder igen. Uti Mainz kommer att i slutet at Juni firas en stor Irimurarefest, till hvilken alla activa loger i Tyskland och grannländerna erhållit inbjudninasskrikvelser. Konungen al Preussen bar i anledning af polske insurgenternes rymning från Neisse utfärdat en kahinetts order, som anbefaller undersöknings anställande vid hvarje rymningssall och dlärker vederbörande en sorgfälligare vaksamhet öfver de ät deras uppsigt anförtrodde fangar. RYSSLAND ocH POLEN. Kejsaren och kejsarinnan lemnade Warschau den 8 Juni, och kejsaren tänkte om 50 timmar inträlla i St. Petersburg. Kejsarinnan, hvars helsotillstand ej tillät en sådan Jehufart, kom elter i små dagsresor. Det sedan nagon tid gängse ryktet att koleran visat sig på flera ställen i Ryssland sorklaras för fullkomligt ogrundadt. korande Judarnes framtida ställning i Ryssland har utkommit en kejserlig kungörelse, som stadgar att alla Judar före den 4 Jannari 4850 halva att välja vissa bestämda yrken och sys: selsättningar, eller i vidrigt sall hemlalla under de tvangslagar, regeringen kommer akta nödist alt mot dem utfärda. Stora förmåner erbjudas dem, som välja jordbruket. GALLIZIEN. Det har uti Koölver Zeilung, genom meddelande af en ämnet rörande embetsskrifvelse blifvit till fullo styrkt, att kejserlise embetsmannen under loste om penningebeloningar uppmanat bönderne att, älven med begagnande af vald, gripa och i myndigheternas händer osverandtvarda insurgenterna. Det tros all de galliciska böndernas hosveriskyldigheter komma att förvandlas i grundräntor. GREKLAND. Athen den 25 Maj. blera oppositionstidningar halva, i soljd af det djertva språk de sort mot regering, hos och konungahus, blifvit belagda med beslag och ställde till ansvar infor domstol. — Prinsen af Wasa inträffade i Athen den 20 Maj. ITALIEN. Under påfvestolens ledighet kommer ordföranden i kardinal-kollegium, Riario Ssorxa, ant fora regeringen. På tionde dagen ester den gamle palvens frånfälle, den 41 Juni, skulle val till en ay pasve sörsiggåä. Bland alla de 57 kardinalerna eger Franmzoni de bäåsta utsigterna, men, alldenstund han år en allt för öppen Je-umtvän, belarar man att en eller annan katholsk stor. makt inlägger ett veto mot hans utnamning. AMERIKA. Man har underrättelser från NewYork af den 18 ocn från Vera-Cruz af den 4 Maj. General Taylors sia dagligen sorsämrande belägennet år redan omnåmud. Ett Amerikanskt detachement af 70 man bade den 28 April vid elt djerst försök att återställa sorbindelserna emellan Punto Isabel och gegerolens läger, blilvit omringadt och till största delen nedbusget af MÄxikanerne. hlott belålhafvaren undkom jemte iveune man till Punto Isabel. — General Bustamente hade satt sig i marsch för att forssärka Mexikanska hären i Matamores. — Framlor Vera Cruz låg en amerikansk eskader al 7 skepp i atvaktan på vidare order; besälhasvande amiralen (Connor) skall imellertid halva order att vid minsta fientlighet af Mexikanerne låta bombardera San Juan de Ulloa. Mexlkanerne å sin sida sökte på allt sätt alt sätta denna fästning i forsvarsständ. Amerikanske konsuln var ännu i vera-Cruz. — Santa Anna besaun sig fortfarande i Havana, men bade genom en utskickad bos Paredes annallit om säker lejd lill Mexiko. Svaret blef att Paredes lät insälta Santa Annas utskickade på en fästning. I Förenta Staterne ville man veta att i Mexiko var fråga om att ställa republiken under ett al geOf — —